Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - I. Förnuftet och uppenbarelsen - 4. Den rationella antiintellektualismen - b. Det mysteriösa i religionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
känna de Wettes teologi på ett tidigare stadium än
Bretschneiders och influensen från honom aktualiserade problemet
om religionens självständighet och egenart, hade han funnit en
möjlighet att slå vakt om religionshemligheterna i det försök
till nyorientering bortom de gamla stridspositionerna, som
syntes honom föreligga hos de Wette. Han lärde sig av honom
att skilja mellan det dogmatiska och estetiska elementet i
religionen och uppskatta det senare såsom det väsentliga. Med så
mycket större förtroende kunde han ställa sig på de Wettes
sida som han hos honom fann den principiella grundsyn på
förnuftet och uppenbarelsen, som han själv ansåg vara den
riktiga: den kvalitativa identiteten mellan båda. När de Wette
i anslutning till Fries bygger ut den kantska kriticismen i
antropologisk riktning, är det i intresset att hävda religionens
självständighet och egenart. Därmed lägger han en
kritisk-antropologisk grundval för teologien och gör så ett försök att
bilägga tvisten mellan rationalismen och supranaturalismen.
Tegnér har som vi sett förstått nyorienteringens ireniska
syftning.54
»Der Streit zwischen den sogenannten Rationalisten und
Supranaturalisten beruht auf lauter Missverständnissen», säger
de Wette, »wie schön daraus erhellet, dass die Wörter und
Begriffe Rationalismus und Supranaturalismus einander nicht
richtig entgegengesätzt sind. Dem Supranaturalismus, oder der
Lehre, dass das Christenthum übernatürlichen Ursprungs sey,
steht nicht der Rationalismus, oder die Vernunftansicht
ent-gegen, denn die Vernunft erkennt Uebernatürliches in sich,
sondern der Naturalismus, oder die Lehre, dass Allés, auch
das Höchste im Menschenleben, mithin auch die Vernunft, die
Wirkung nothwendiger Naturursachen sey, würde jenem
System richtig entgegengesetzt werden müssen. Der
Rationalismus würde der Supranaturalismus entgegen stehen; aber ein
theologisches System, das sich so nennen wollte, würde sich
54 VII: 364.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
