Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - II. De Wettes åskådning - 3. Symbolismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
Det må nu vara nog med att endast uppmärksamma
resignationsidéns förkroppsligande i Jesu liv. »Er starb um der
Sünden der Menschen willen. Die Bosheit seiner Feinde, die
unlautere Gesinnung seiner Bekenner, die Herrschaft des Bösen
in der irdischen Natur des Menschen forderten dieses Opfer,
das er aus freier Liebe und mit dem Vertrauen des Sieges
brachte. Sterbend brach er die Gewalt des Satans, und aus
seinem Grabe ging das Leben der Religion hervor. Christus am
Kreuz ist das Bild der durch Aufopferung gelciuterten
Mensch-heit. Wir sollen uns alle mit ihm kreuzigen, um mit ihm
auf-zuerstehen zu einem neuen Leben. »6S Dessa av oss kursiverade
ord äro av betydelse, när det gäller att förstå Tegnérs
försoningstänkande och skola omsider i annat sammanhang
uppmärksammas.
Med det ideal-estetiska betraktelsesättets applicerande på
kristendomens ursprungshistoria är de Wette icke färdig med
sin symbolism. Han vill också ha det tillämpat på dogmat.
Detta skall transponeras från det intellektuella till det
idealestetiska planet. Helt kan detta icke ske. Ty dogm är en med
förståndet fattad i begrepp och ord uttryckt föreställning om en
religiös sanning. Men religionen består ju dels av sanning, som
är objektivt giltig, eftersom den kan återföras på förnuftstrons
idéer, dels av skönhet, som också har sina objektiva
grundformer, de estetiska idéerna. Dogmerna innehålla nu först de
allmänna religiösa idéerna och framställa så till vida religionen
spekulativt. »Hier hat der Verstand auf die Religion sein
bestimmtes Recht, und also auch das Dogma. Wir sollen über
die religiösen Ideen nachdenken und uns derselben bestimmt
bewusst werden ...» Men idéerna kunna som vi sett uttryckas
bara negativt i begrepp och ord. Vi inordna ju i aningen
fenomenen under den religiösa totalitetsaspekten »nach einem
unaussprechlichen Regel». Dogmerna bli därför uttryck för
religiös sanning endast om de fattas negativt. Vill man genom
67 a. a. s. 191 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
