Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - I. Tillfällig kontakt med teologien under den förteologiska perioden - 4. De Wette — favoritteologen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
Kan detta intressanta dokument förklaras enkom utifrån
studiet av Michaelis neologiskt orienterade dogmatiska system?
Den avgränsning mot såväl ortodoxi som neologi, vilken här
föreligger, motiveras utifrån egenartade synpunkter, som böra
tillvaratagas som betydelsefulla byggstenar till den nyblivne
växjöbiskopens teologiska åskådning. Det kan dokumenteras,
att Tegnér här är beroende av en teologisk skriftställare, av
vilken han, som vi skola se, högst väsentligt influerats:
Wilhelm Martin Leberecht de Wette. Vid sidan av
Michaelis Compendium tlieologiæ dogmaticæ har han vid
denna tidpunkt studerat de Wettes Lehrbuch der christlichen
Dogmatik, in ihrer historischen Entwickelung dargestellt. Av
denna dogmatik utkom första delen, Biblische Dogmatik
Alten und neuen Testaments, 1813, och andra delen, Dogmatik
der evangelisch-lutherischen Kirche, 1815. Beroendet av de
Wette framgår med all önskvärd klarhet vid jämförelsen
mellan brevuttalandet härovan och efterföljande ord i andra
delen av ifrågavarande dogmatik. Sedan de Wette framställt
det lutherska lärobegreppet om Kristi person, skriver han i
§ 66 sålunda:
»Diese ganze Lehre ist dadurch verwirrt worden, dass man
den Glauben an die Gottheit Christi, welcher ideal ästhetischer
Art ist, und dem frommen Gefühl angehört, zum Gegenstand
der natürlich verständigen Ansicht machte, und mehr das
Wesen und die Natur, als die sittliche Würde Christi ins Auge
fasste. Christus ist wahrer Mensch nach der natürlichen
psychologisch historischen Ansicht; in dieser seiner natürlichen
Erscheinung, weil sie eine Allés übersteigende menschliche
Vollkommenheit darstellt, ahnet und schaut der fromme Glaube
eine göttliche: über das Verhältniss aber des Göttlichen zum
Menschlichen lässt sich keine Theorie nach positiven Begriffen
geben, daher auch in der kirchlichen Lehre bloss das Negative
richtig ist, das Positive aber in Mythologie übergeht. Die
Wis-senschaft kann hier weiter nichts thun, als erstens Irrthum
und Aberglauben abwehren, und zwar von Seiten beyder An-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
