Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tvillingarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
Tvilling arne.
Deras ansigten blefvo mera ovala och antogo
allt mer den skona Grekiska formen. Deras
växter höjde sig i behaglig smidighet, lika
tvenne unga träd, som sammanflätat sina
kronor. Deras leenden voro mera
uttrycksfulla, och ur deras stora blå ögon strålade allt
klarare deras hjertans godhet.
Nastan med dyrkan nalkades man dessa
Guds och menniskors älsklingar; man hade
velat offra till dem, och likväl, om man ville
bidraga till deras sällliet, måste man emottaga
något af dem. Jag tyckte i dem se unga
prester vid barmhertigens altare, utdelande
ödmjukt Gudomlighetens gåfvor.
Deras mor, . . . man har sagt så mycket,
allt kanske, som med ord sägas kan, om
moderskärlek och moderssällhet, . . . men denna
mors kärlek, hennes sällliet, kan ej med ord
beski’ifvas, . . . liknas kanske blott vid
hennes, som kring sin sons hufvud såg Guds
helighets gloria.
Vid sexton år, stodo de i den fulla
blomman af på en gång jordisk och öfverjordisk
skönhet. För dem öppnade sig verlden, full
af glädje, kärlek och sällhet. För dem låg en
ljus, blomsterströdd och fredlig väg, på livil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
