Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lig materia och ej en järnplåt, på vilken man skall
slå in spikar.
Ibsen drevs i landsflykt, därför att den norska
kritiken beredde honom ett outhärdligt martyrium —
för att blott nämna ett exempel av de otaliga.
Den banala trösten att »de verkligt stora
begåv-ningarne ändå till slut göra sig gällande», är enfaldig
och falsk. Det är ett beklagligt misshushållande med
landets andliga resurser. De som segra äro kanske
de mindre och de färre, så planlös och nyckfull är
nationalvården om de groende genierna. Och varför
skola diktare plågas, därför att de ha något att ge?
Det är felaktigt att tro, att lidandet ökar deras
produktion. Skaparkraften mattas i en fientlig miljö. Den
kan ej nå sin fulla blomstring utan sol.
Detta är psykologiska synpunkter, som
framtids-idealet, med dess strävan efter frihet åt alla att tänka,
drömma, tala, dikta, växa, var och en efter sin art,
utan allt tvifvel skall inrymma som något av vikt.
I framtiden kommer nog ingen att bestrida den
dramatiske författaren rätt att välja uttrycksmedel, när han
bjuder sitt andliga innehåll. Han får tala genom en intrig,
ett äventyr, en berättelse, en serie tavlor eller hur han
vill. Ja, vill han sätta ihop en dramatisk avhandling
eller på scenen imitera en offentlig diskussion, skall
säkert ingen förmena honom detta. Den tekniskt
dramatiska knuten får han hugga av så som honom
lyster, på egen risk och ansvar naturligtvis. Han får
ingen rätt att vara tråkig. Han har på sätt och vis
värd- och värdinneplikter. Har han inbjudit en
allmänhet som gäster, får han också se till att söka
underhålla den.
Redan nu äro vi hunna en bit på denna
frigörelsens väg. Så uppfördes för en tid sedan i Paris ett
stycke som helt enkelt hette Beethoven. Det var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
