Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ELEVSKOLAN och DE KUNGLIGA TEATRARNA - 3. Ossian Jernqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 ELEVSKOLAN OCH DE KONGLIGA TEATRARNA.
Dagen kom, förmiddagen gick, eftermiddagen
likaså — jag kunde icke komma ifrån för arbete
— och så var det för sent den gången.
Än ett år och jag satte mitt beslut, som nu
fullständigt mognat, i verkställighet — och så
träffades vi.
’Herrn måste gå i komiken!’ var det första
dråpslag Jo-Jo gaf mig. Det var just icke den
genre, jag drömt mig. Nånå, vi få väl se.»–––-
»Nå, hvad uppehåller du dig nu med!» var
jag nog ogrannlaga att fråga.
»Jag arbetar!»
»Hvad då med ! Vi äro ju nästan hela dagen
på teatern.»
»På tryckeriet, vet jag!»
»När då?» frågade jag förvånad.
»Om morgnarna är jag där klockan sex, så
går jag till teatern klockan tio, om där är
repetition. Har jag ej tjänstgöring som statist på
kvällen, så är jag åter på tryckeriet från fem till
tio, och ser du, på det lilla viset gå debet och
kredit ihop.»
Jag betraktade Ossian med beundran.
Dock, trots all arbetsamhet, all järnenergi
och all karakterens fasthet, stannade Ossian
såsom utöfvande konstnär på det nedersta planet.
Han saknade »gnistan», och dessutom lågo de
yttre betingelserna emot honom.
Trots att han under elevåren och äfven
sedermera hade mycket att kämpa mot, så blef han
aldrig riktigt modfäld, och hände det någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
