Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jernvägs-undersökning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vid Accrington i Norra England 1/3
Sv. mil l&ng med lutning af 1 på 41.
Vid Glasgow i Skottland 1/5 Svensk
mil lång med en lutning af 1 på 42.
Hvaraf man finner, att den intill
nyare tid följda åsigten, att 1 på 100
vore den brantaste lutning, man på
kuperad mark kunde tillåta, numera
upphört att göra sig gällande. Der större
hinder ej möta, gör man dock bäst att
undvika de branta stigningarne, till följe
af hvad ofvanföre blifvit anfördt
rörande dragkraftens förminskande, samt
den ökade kostnaden af tyngre railer och
materiel.
4:o Drifkraften på mindre
jernvägar kan åstadkommas af dragande djur,
eller tyngder, (der localen är passande)
samt ångan. Vattnets omedelbara verkan
erhåller på jernvägar en högst begränsad
tillämpning, och luftens tryckning är, med
högst få undantag, icke användbar, i
anseende till den enorma kostnaden och
lätt iråkade obeståndet af den s. k.
atmospheriska tillställningen, På de större
jernvägarne kommer numera endast
ångan i fråga såsom drifkraft, förmedelst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
