Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Tuberkulosens skuldkonto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föras av landsting, kommuner, föreningar eller
enskilda, samt av 1914 års riksdag, som fattade beslut
om statsunderstöd till dispensärverksamhet.
Det lider intet tvivel om att just nämnda
riksdagsbeslut synnerligen kraftigt främjat tuberkulosarbetets
utveckling och i hög grad stimulerat de lokala
sjukvårdsområdenas och övriga vederbörandes intresse och
offervillighet.
Landstingen och staten bära sålunda en väsentlig
del av kostnaderna för tuberkulosvården. Men
dessutom bidraga kommunerna, Nationalföreningen mot
tuberkulos, patienterna själva (genom de s. k.
lego-sängsavgifterna). Gåvor och räntor av donationer till
icke ringa belopp ha även stått till förfogande för
detta ändamål.
Om man närmare undersöker, huru det belopp, som
år 1923 användes till tuberkulosens bekämpande
hop-bragtes, kommer man till följande resultat:
Staten bidrog med ungefär % av vårdanstalternas
driftkostnader och % av de egentliga
dispensärutgif-terna vid de statsunderstödda dispensärerna och
lämnade dessutom bidrag till medellösa patienters resor till
kustsanatorierna samt till lupusvården. Statens bidrag
uppgick till omkring 24 % av hela årskostnaden.
Landstingen bidrogo med c: a l/z av vårdanstalternas
driftkostnader genom direkta anslag samt med
ytterligare 1/10 av dessa kostnader (= million kronor)
genom återbetalning till kommunerna för de å
anstalterna vårdade fattigvårds fallen samt bestredo 3 7 %
av de egentliga driftkostnaderna vid de statsunder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
