Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Ur tuberkulosens och tuberkuloskampens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
soten icke smittade. I en disputation år 1844 i Uppsala
med titeln: "Bidrag till den tuberkulösa lungsotens
Nosographi och Pathologie" uttalar sig Per Erik
Gellerstedt mycket bestämt mot uppfattningen om
lungsotens smittsamhet. "Att lungsoten var smittsam",
säger han, "var i äldre tider flera utmärkta mäns åsikt
och är än i dag i mera sydliga länder den allmänna
folktron."
Genom de grundläggande försöken av Villemin
omkring mitten av århundradet visades, att
tuberkulos kunde experimentellt överföras på djur och
därefter klarnade efter hand — icke utan nya strider
— uppfattningen om tuberkulosen såsom en specifik
infektionssjukdom, som kunde överföras genom smitta.
Med alldeles särskild tydlighet uttalas hos oss
uppfattningen om tuberkulosen såsom en smittsam
sjukdom av professor H. A. Abelin1 i en redogörelse för
epidemier av tuberkulos vid Allmänna barnhuset i
Stockholm, vilken redogörelse visserligen
offentliggjordes samma år som tuberkelbacillen upptäcktes, men
innan denna upptäckt var bekantgjord. Grundvalen för
Abelins slutsatser utgjordes för övrigt av en utredning
av O. Medin, framlagd redan två år tidigare i ett
föredrag, som tyvärr icke blivit publicerat i tryck.
Det var, såsom torde vara allmänt bekant, den
frejdade tyske forskaren Robert Koch, som lyckades
finna det specifika smittämne, som redan förut varit
anat. Meddelandet framlades den 24 mars 1882. Robert
1 H. A. Abelin: Meddelanden från pediatriska kliniken vid
Allmänna barnhuset i Stockholm. Nord. Med. Arkiv Bd XIV.
Stockholm 1882.
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
