- Project Runeberg -  Runornas talmystik och dess antika förebild /
112

(1927) [MARC] Author: Sigurd Agrell - Tema: Runic inscriptions
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»En fjortonde kan jag:         om för flockade folket
        jag täljer gudars tal,
om åsar och alvar         allt jag känner.
        Slikt mången vis ej vet.»


Enligt vad jag i föregående kapitel (§ 30) utvecklat bör den fjortonde runan i utharkraden sannolikt ha haft namnet *alhīž och varit helgad åt forngermanernas motsvarighet till de grekiska Dioskurerna och fornindiernas Açviner. Var och en av dessa gudomligheter torde, åtminstone i Mithraläran, ha ansetts härska över sin hälft av zodiaken. Att döma av Grímnismál hava åsar och alvar i den forngermanska astrala föreställningen fått vissa stjärnbilder sig tilldelade såsom hem. Tidigare forskare ha som bekant åtskilligt sysslat med att lokalisera de olika gudaboningarna inom zodiaken. Jag tror mig ha kommit denna gåtas lösning åtskilligt närmare och skall redogöra därför i en särskild uppsats (jfr s. 84, not 1). På frågans nuvarande ståndpunkt torde det i varje fall få anses rimligt, att forntidens nordbor verkligen känt och namngivit zodiakens stjärnbilder och där tänkt sig en rad av gudahem. Den som inför folket ville visa sin kunskap i mytologien, kunde göra detta genom att utpeka stjärnbilderna i zodiaken och nämna deras namn. Då den germanska motsvarigheten till Dioskurerna torde ha varit ett gudapar eller en gud och en halvgud, som beskyddat solens väg på himlavalvet, har en galder, riktad till dem och anpassad efter deras heliga tal 14, kunnat skänka förmåga att rätt minnas, vad som rörde zodiaken.

15.

Þat kann ek it fimtánda,         er gól Þióðrørir,
        dvergr, fyr Dellings durom:
afl gól hann ásom,         en álfom frama,
        hyggio Hroptatý.


»Jag en femtonde känner,         som Tjodröre kvad mig,
        dvärgen vid Dellings dörr.
Han kraft sjöng åt åsar,         åt alvar lycka,
        riklig visdom åt Hropt.»


Att denna strof syftar på solen, ha föregående forskare redan insett. Åkerblom[1] t. ex. förklarar uttrycket »vid Dellings dörr»

[1] Jfr Den äldre Eddan 1, s. 66, not 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:55:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/talmystik/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free