- Project Runeberg -  Hemspånad och taggtråd /
48

(1944) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En skilsmässa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och gav honom en känga så han dånade av på fläcken,
innan kniven kommit i dagsljuset, ty då hade det varit
försent. Kaptenen skrattade, svängde sig på klacken
och gick upp på bryggan.

Men när Janne vaknade efter den lilla
hjärnskakningen och David förklarade dess orsak, förstod han
inte ett dugg utan svarade bara »shut up!» Det var
slut med vänskapen från Jannes sida. David gick och
sörjde och ville ha allt gott igen, men varje försök
till närmande besvarades med ett ilsket »shut up!».

Det finns konstigt folk. David Enblom kunde vid
närmare eftertanke inte begripa varför han trots allt
fortfarande höll av Janne som en bror. Men det är
väl med vänskapen som med kärleken i det fallet. Och
när Janne gick överbord i den förfärliga stormen —
för resten alldeles utanför Matotta på Ceylon — gick
David Enblom och begrät sin trettioåriga vänskaps
likbegängelse. Han var sig inte själv längre, han
började vantrivas och längta hem.

Och nu var han hemma — eller åtminstone i
hemmets närhet, ty ännu hade han en halvtimme att gå.

Så vackert det i alla fall var här hemma. Det blev
nog så att han lade upp på allvar och gav tusan i
sjön. Han var ju för resten snart för gammal för jobbet,
hela femtifem år. Men som gammal
skeppstimmerman — ty han hade alltid haft smak och sinne för
trähantering och egentligen utan att veta hur, kommit
in med timmermännen ombord och slutligen stått där
fix och färdig som en sådan — skulle han alltid kunna
tjäna sitt bröd på land. Undras hur lagårn ser ut
hemma nu. Mari hade ju varit ensam med flickorna
förstås men alltid hade hon väl kunnat skaffa folk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:53:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/taggtrad/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free