Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 283
bergslandet Äswen sinnes här till en del full-
komligt slättland. Men i spswesira delen mot Bo-
huslän träffas ett betydligt bergland med ljung- och
sandhedar. Dals bergstrakt har ett eget utseende;
berg och dalar omwexla, men dalarna haswa oftast
ej ordentlig sträckning mellan bergen; emedan andra —
berg genskjuta dem, och de bilda inspärrade dälder.
Ullmäuna bergsarten är gneis. Landct ar rikt på
skogar och förenar nordens barr och björk med den
sydligare linden, lönnen och eken, ehuru siogarne äro
mycket medtagna. Provinsens näringsfäng äro äfwen
olika. Dä i den södra, pä lerjord rita delen af lans
det, åkerbruket är lönande, beror bergstraktens inwäi
nares -bergning till en stor del på bergs-bruk och sko-
garnas afkastning; ehuru iordmänen pä så ställen är
alldeles ofruktbar. Med sjöar är Dalsland rikeligen
försedt; Sädana äro. wid Wermlands gräns den fräts-
Norrige kommande stora Lee, Lelången, östra och we-
- stra Sillcn, hwilla till sin ösra del tillhöra sistnämn-
de provinc, och för sin smalhets skull likna stora elf-
wer. Södra delen har äfwen flera smärre sjöar.
Wigtigaste berget är Kroppesjälh med en platt, skog-
« löstopp as 2 till 3 qvadratmils widd, hwaremot
vegetationen på sidorna är svackor-, och isynnerhet rik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
