Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så långt och så länge krafterna förmå, förswara den
allmänna wiljan i anseende till natur och wal af samhällsskick.
Men Herr Grefwe v. Platen synes härpå fästa
mindre afseende, än å hwad de segrande magternas
beherrskare förut sinsimellan beslutit, rörande
Scandinaviens förening; och wi kunna härwid icke dölja den
känslan, att denna grundsats, hwarigenom nationerna anses
wara en godtycklig handelswara uti beherrskarnes händer, är
särdeles wådlig för de smärre stater, som äga ett så stort
behof, att uti moralisk styrka, genom öfwertygelsen om
rättigheten och förmågan att sjelf stifta sina lagar, finna en
motwigt för de större physiska krafter, som af herrskarne
understundom kunna disponeras; hwad som härutinnan gäller
för det hela, saknar wisserligen icke heller tillämpning på dess
del, och man wädjar ännu en gång till billighet och
rättwisa, till enkel werlds- och menniskokännedom, om
Norrska nationalkänslan, wid frågan om walet af en dag för en
nationalfest, kunde tweka emellan den dag, då Norrska
Folket wid Eidswold gaf sig den statsförfattning, som nu är
grunden för dess statsskick, och någon af de dagar, som,
äfwen under de mest fördelaktiga förhållanden, alltid
innebära en påminnelse om de segrande magternas beherrskares
förutgångna beslut om Norrska Folkets öden.
Norrska Tidningsbladet Patrouillen har i öfrigt så wäl, och med
så mycken sans och måtta, utredt detta ämne, att i anseende
härtill ingenting är att tillägga, utan inskränker man sig i
denna del till hänwisning å den sequestrerade
öfwersättningen, som genom sequestern säkerligen kommer att winna i
namnkunnighet och efterfrågan; men man kan icke afstå
från framställningen af några ifrån detta ämne
härflytande betraktelser. —
Det är ej utan en wiss förundran, man funnit så
många wara af den tankan, att den 17 Maj af Norrmännen
ej borde firas; och ehuru man wågar hoppas, att ganska
många, wid sakens fördomsfria öfwerwägande, skola finna
sitt misstag, har man trott sig kunna leda
uppmärksamheten till en undersökning, om föremålen för fester, i anseende
till märkwärdiga politiska händelser, gifna inom Swerige,
tåla någon allwarlig granskning.
Hos oss har aldrig någon constitutionsfest blifwit satt i
fråga. Månne detta, wid jemförelse emellan Swerige och
Norrige, ej innebär ett bewis, att Norrska folket måtte
wara i ånjutande af större, märkbarare, constitutionella
fördelar, än wi? — Och hwarifrån hafwa de dessa fördelar, om ej
ifrån den constitution, som antogs den 17 Maj i Eidswold,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
