Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4:o Från Hemmansklyfningarne, ty de
förswagade Jorden och
5:o Från Hållskjutsen, som utarmar Bondens
Dragare för mycket at kunna rätt bruka
Bondens jord.
Til Bonde-Jordens hjelp länder:
1:o At Börd ej gäller på smärre Hemmansdelar
än på halfwa Gårdar eller Mantal. Derigenom
slippa Penningmännerne til Jorden för at därifrån
lösa alla gäldbundna kraslare.
Men hwar skola alla desse taga wägen? Torde
man fråga. Jo utwäg til rikelig bergning yppas för
dem derigenom, at
2:do Arrende-rättigheten på Gårdar icke får
brytas af köp, utan åtföljer Egendomen såsom
Intekningar göra. Ty ehuru gäldbunden en Åttondedels
eller Tolftedels Bonde än må wara, får han likwäl,
då han kan sälja bördefritt sin Gård, så mycket
öfwer hwad han är skyldig, at han är i stånd at
förpagta en större Gård. Här får han et större fäldt
at röra sig på, gäldfri, än han förut hade at röra
sig på, gäldbunden. Til Bondeståndets hjelp länder
widare:
3:o At någon annan än den nu bruklige sed
tages med Hållskjutsen. Den dyra Skjutslega som nu
betalas gör utwägarne dertil mångfaldiga.
4:o Det är Financens sak at uträtta huru wida
Beskattningen kan ske i Waror. Sådan war den i
Gustav Ericsons tid. Man ser ännu Kong Jan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
