- Project Runeberg -  Sara Widebeck. En tafla ur lifvet /
5

(1840) [MARC] [MARC] Author: August Blanche
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

enda modren till moralitet och lycka här i
verlden; men glömt, att den vida äldre modren,
jorden, ännu fortfar och skall fortfara att föda brister
och svagheter ända till yttersta dagen. Liksom
menniskokroppen, så länge den ej kan lefva af
solsken och vackert väder, måste hämta sin
näring af de simpla ämnen jordtorfvan alstrar,
måste också menniskosjälen, så länge den ej är ren
som en Gud, hållas inom yttre band, de må nu
vara samhällets eller familjens. Äro banden,
som för några likväl visat sig vara ganska
lyckliga, hårda för andra; så är det bättre, att
samhället och familjen hafva denna hårdhet på sina
samveten, än att dessa i evighet skola skälfva
under frihetens missbruk och motstridiga
vindkast. Hade ifrågavarande författare mäktat
bevisa sanningen af den sats, som predikar ett
tillkommande tusenårigt rike, ett nytt
lycksalighetens, då skulle vi med nöje äfven hafva
underskrifvit detta ”Det går an”, hvilket han,
genom sina skrifter efteråt, sökte förvandla från
roman till dogm. Men nu, ehuru som vi tro,
i tanka att väcka en ljusens engel, väckte han
en slumrande demon i mensklighetens hjerta —
och författaren är för stor och betydande, för att
ett sådant hans tilltag skulle lemnas oanmärkt.

I denna bok, som nu lemnas åt allmänheten,
förekomma en mängd snarare obscener, än
scener, icke derföre som skulle vi känna hos
oss ett behof af att gifva dem luft, utan för att
göra ett försök att parodiera en viss modern
fallenhet för att rufva i botten af en förskämd smak,
som, hämtad från en utländsk litteraturs träskmarker,
icke bör få fast grund inom fosterländska
landamären.

Säger någon, att vi smäda eller såra
menskligheten, svara vi med den berömde
Törnros-författaren: ”Vi smäda ingen — vi önska
välsignelse öfver alla.”


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:39:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/swidebeck/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free