Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Motsatsen mellan Horiska kärleken och Äktenskapliga kärleken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
438. XIII. Menniskan kan vända sig till hvilken
sfer henne lyster, men så mycket hon vänder sig till
den ena så mycket vänder hon sig bort ifrån den
andra. Menniskan är skapad, för att hon må handla [i]
hvad hon handlar utaf frihet enligt förnuftet, samt alldeles
såsom af sig sjelf. Utan dessa två [förmögenheter] vore hon
icke en menniska, utan ett djur; ty hon skulle icke emottaga
något som inflyter från himmelen till sig samt tillräkna sig
det såsom sitt, och derföre skulle icke något af evigt lif
kunna inskrifvas i henne; ty detta skall vara inskrifvet i
henne såsom hennes, för att hon må vara sin egen. Och
emedan det icke gifves någon frihet åt ena sidan till, om
icke äfven en lika beskaffad [frihet] finnes åt den andra, såsom
intet vägande om icke vågskålarna i kraft af jemvigt kunna
utsträckas [d. ä. sänkas] å begge sidor[1], således om icke
menniskan har frihet att i kraft af förnuft äfven gå hän till
det onda, sålunda ifrån höger till venster och ifrån venster
till höger, på lika sätt till den helvetiska sferen, hvilken är
äktenskapsbrottets sfer, som till den himmelska sferen, hvilken
är äktenskapets.
439. XIV. Att hvardera sferen för med sig
angenämenheter: nemligen, att såväl den horiska kärlekens sfer,
hvilken uppstiger från helvetet, som den äktenskapliga
kärlekens sfer, hvilken nedstiger från himmelen, påverkar den
emottagande menniskan med angenämheter, dertill är orsaken den, att
det sista planet, i hvilket hvardera kärlekens angenämheter
sluta, och hvarest de uppfylla och fullständiga sig, och [som]
framställer dem i sitt [särskilda] sinne, är detsamma. Deraf
härrör, att horiska kärlekssaker och äktenskapliga kärlekssaker i
de yttersta tingen förnimmas lika, fastän de äro alldeles olika i
de invertes. Att de derföre äro olika äfven i de yttersta,
bedömes ej på grund af [någon] känsla af skilnaden; förty
olikheter på grund af skilnader i de yttersta tingen känna
ej andra än de, som äro i en sant äktenskaplik kärlek -
det onda lär man nemligen känna utaf det goda, men icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
