Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förlofningar och Bröllop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
månggiftes-äktenskap, och du skall sällan träffa någon, som
ej skall svara [till förmån] för ett månggiftes, och denna
(kärlek) är jemväl kärlek till könet. Spörj deremot qvinnor om
dessa äktenskap, och nästan alla, utom offentliga skökor,
skola förkasta månggiftes-äktenskap. På grund häraf heter
det, att qvinnorna hafva kärlek till en enda af könet, således
äktenskaplig kärlek.
Med hänsyn till tredje orsaken, att det för männen icke
är opassande att tala om kärlek och att bekantgöra den, och
att detta för qvinnorna är opassande, så är det utaf sig sjelft
uppenbart. Deraf följer äfven, att förklaringen tillkommer
männen, och om förklaringen, så äfven valet. Att qvinnorna
tillkommer frihet till val ibland friarne, är bekant; men denna
art af val är inskränkt och begränsad, männens deremot
utsträckt och obegränsad.
297. II. Det är tillbörligt att mannen friar och
tillfrågar qvinnan om äktenskap med sig, och icke
tvärtom. Detta är en följd efter valet; och dessutom är
det i sig sjelft ärbart och anständigt för männen att fria och
tillfråga qvinnorna om äktenskap, men ej för qvinnorna. Om
qvinnorna friade och tillfrågade, så skulle de icke blott
klandras, utan äfven efter tillfrågningarna anses som ringa,
eller efter äktenskapet som lustar, med hvilka ej gifvas
hjonalag, om icke kalla och leda; hvarföre sålunda
äktenskapen skulle vändas i tragiska skådespel. Äfven vända
hustrur sig till beröm, att de på enträgna framställningar af
männens tillfrågan öfverlemnat sig såsom besegrade. Hvem
förutser icke, att qvinnorna, om de friade till männen, sällan
skulle antagas? Antingen skulle de med harm tillbakavisas, eller
lockas till lösaktigheter, och jemväl skulle de prisgifva sin
blygsamhet. Dessutom är männen icke någon kärlek till könet
medfödd, såsom ofvanföre blifvit uppvisadt, och utan denna
kärlek finnes det ej ett lifvets inre behag, hvarföre, för att
förhöja sitt lif genom den kärleken, männen åligger att smickra
qvinnorna genom att höfligt, förekommande och ödmjukt fria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
