Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sant äktenskaplig kärlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hos dem som lefde i de följande tidsåldrarna, hvilka
kallas efter silfver, koppar och jern. Och som jag visste, att
alla de, som i dessa tidsåldrar lefde väl, äro i himlarna, bad
jag till Herren, att mig måtte tillåtas att tala med dem och
undervisas. Och si bredvid mig stod en ängel, och sade:
»Jag är sänd af Herren att vara din ledare och följeslagare;
och först vill jag leda och följa dig till dem, som lefde
under det första tidehvarfvet eller den så kallade Guldåldern.»
Och han sade: »Vägen till dem är svår; den går genom en
mörk skog, hvilken ingen kan färdas öfver utan en af Herren
gifven ledare.»
Jag var i anden, och lagade mig till vägs, och vi vände
ansigtena åt öster. Och i det vi gingo framåt, såg jag ett
berg, hvars höjd räckte öfver molnregionen. Vi gingo öfver
en stor öken och kommo till den skog, uppfyld af åtskilliga
slag af träd och mörk utaf dessas täthet, om hvilken ängeln
förut hade talat. Men denna skog var upphuggen i flera
smala stigar; och ängeln sade att det fans lika många villo-vägar,
och att om ögonen icke upplåtas af Herren, och vandraren
ser oljoträd omgjordade med löfrika vinrankor samt styr sina
steg från oljoträd till oljoträd, så kommer han att gå bort
till de afgrunder, som befinna sig rundt omkring vid sidorna.
Denna skog är sådan för det ändamål, att tillträdet må
vaktas; ty intet annat folkslag än det af första tidehvarfvet
bor på nämnda berg.
Sedan vi kommit in i skogen, öppnades våra ögon, och
vi sågo här och der oljoträd omlindade med vinrankor, från
hvilka hängde drufklasar af mörkblå färg; och oljoträden
voro anordnade i ständiga kretsar, hvarföre vi allt efter som
vi sågo dem gingo omkring och omkring. Ändtligen fingo vi
se en lund af höga cedrar, och på dessas grenar några örnar.
Och när ängeln såg dem, sade han: »Nu äro vi på berget
icke långt ifrån dess spets.» Och vi gingo vidare, och si,
bortom lunden var ett rundt falt, hvarest gums- och tacklam
betade, hvilka voro förebildande former af bergsboarnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
