Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fraser, bakom hvilka blott gömma sig själfviska
syftemål.
— Jag skall säga dig att jag tänkt öfver alla
dessa saker tillräckligt och bildat mig en egen åsikt
och jag är färdig att stå och falla för den!
Hjalmar reste sig och gjorde en stor gest med
handen. Daniel kände igen deklamationstagen från
skolbänken och studentfesterna, och svarade
ingenting. Situationen begynte förefalla honom otreflig.
Han hade sagt tillräckligt, Hjalmar kunde nu ha
stoff nog till reflexion, om han ville reflektera. . .
Hjalmar gick ett par slag af och an på golfvet.
Sedan satte han sig ner igen, och fortsatte lugnare:
— Det är väl inte värdt att söka öfvertyga
dig, innan du själf inser att du är på galen väg
— och låt oss nu hellre tala om någonting annat.
Vill du inte komma in till Hilja, hon skulle visst
gärna råka dig!
Daniel hade egentligen gärna låtit Hilja höra
hvad han tänkte, men-nu var han ej stämd att
börja på nytt. Han såg på sin klocka och steg
upp.
— Tack skall du ha, men jag måste gå nu,
jag skall ännu på ett möte på förmiddagen.
— Det var ledsamt — vi ha ju inte alls fått
tala om dina reseäfventyr — och jag kunde också
berätta ett och annat i samma stil, fast från andra
vädersträck . . . Den fördömda politiken, det är den
som tar all tid från oss — Hjalmar smålog tvunget
— men jag hoppas den inte skall hindra oss att
träffas snart igen. Kom nu snart tillbaka — som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
