Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
första dagen blef så ledsen, när jag hörde att ni
var på den sidan . . .
— Ja ja, smålog Daniel, det beror ju allt
på . . . Men er far måtte dock vara mildare stämd
emellanåt, efter han låtit Kuno bjuda oss alla hit
ut. . . och Hjalmar bor ju hos er?
— Åh, han menar att sådanadär pojkar inte
ännu ha några åsikter, och om de visa dåliga
tecken, så skall man uppfostra och omvända dem
— — vet ni, jag tror nästan att det skulle kunna
lyckas med Hjalmar. . . med er blir det visst
värre 1
— Jaså, tror ni det. . .
— Ja, men, afbröt Ingeborg, i alla fall tycker
jag vi kunna förbli vänner . . . inte sant? Det
finns ju annat att tala om i världen, och jag tycker
det är så roligt när ni berättar om hvad ni läst
. . . och hur ni uppfattar allt som ni ser, såsom
jag hört er göra för Kuno under dessa dagar. ..
Nu äro vi framme, kom nu bara!
Och hon skyndade halft springande framför
Daniel ut på klipporna, som lågo röda och varma
i solen och sköljdes af sakta dyningar.
— Här är det jag brukar sitta i timtal och se
ut på hafvet, ser ni hv.ad det är grant vid
horisonten därborta, där himlen stiger rakt som en
flammande vägg upp ur vågorna? Kan man se
någonting större och skönare! Ser ni, hvilken
belysning! Sådan tur jag hade att få visa er det just nu!
De satte sig ner på två stenar vid stranden.
Hafvet, som låg vidöppet framför dem, betäckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
