Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
folktribunen Grexvesmöhlen s amt» bönderne Oxelberg, Hyp-
—kett"," Mattssz Persson m, fl., och de tipenne wigtiga frå-
gorna om näringsfrihet och all jords lika beskattningbleftpo
efter någyazmedgifwandenKundanfkjutna Likwäl war bör-
jan . till ibondeståndetö emancipation gjord, fastän det sedan
gått ganskasaktamed deß widare utweckling Bland för-
fattningar, som-arv förtryckande för allmogen,,m,å med
skäl-nämnas stadgan om besutenhet,. hwilken tagitlsig för
attjbestänjxna hurnliten hemmansdel en fattig bonde får
besittasochs under hwilken han ej widare får klyfwa hem-
manet. Meningen med denna förordning, är att före-
komma en« mängd tiggarelv obesutna, proletärer. J Preus-
sensszett onekligen wäl administreradt land, får man en-
ligtssediktet af« 1811 dela jorden hur långt man behagar-,
och mansfinner sig wäl deraf. Att neka hemmansklyfning
synes 4lwara en»orättwisa mot allmogen. De lägre klas-
serna ökasig sannolikt izalla fall, eludera författningarna
«och...»,ro«pal slutligen på« åker-lagar, som i Rom, och inledas
tiomniunistska och . socialistiska ideen Sjelfwa författ-
ningens orn besutenhet ökar den obesutna befolkningen en
· orolig-» och faktigrlaß inom samhällena och hwilkeu den
beröfwat sin walrcitt och walharhet samt flere politiska
rättigheten För öfrigt om staten tror sig kunna föreskrifwa
hurnliten egendom»m«an fär, ha, hwarföre ej föreskrifwa
hurn,«« stor man får ha? Säkert är att fjordens styckning
går-framåt» på ett eller annat sättyl emedan det fär hela
slagtet och«. ej. några få personer somlfått dentill arfxde-
delas ,en.·ljögre makt- Om det är arbetet, som satt jor-
den ·i stånd z-«att.·-prodncera, så är den i första rummetszaw
diktarens tillhörighet som wattnatdenmed sinswettjpch
«»sgöd»t.»«z,den.,«n1«ed sina,ben.» Man bjuder fåfängt till tjatt
Hsinka ihop med lagparagrafer hwad som af naturenär
«"ämnadt« att upplösas «). Ett sådant ämne vär.jo1:den.
Jv
st) Anförande i fragan af Expeditionsfekreteraren Richert. Grun-
derna och wiltoan för« hemmansklyfningoch afföndring af jord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
