Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
förmån för kapitaler, samlade på jordbruket, rikedom sam-
las, och med densamma hyfsning, denindustriella folk-
massan stiger i större förhållanden till åkerbrukarne. J
England utgöra nu jordbrukarne blott en fjerdedel-, i
Frankrike hälften. J Swerige är också ungefär Zho«
sysselsatt med åkerbruket. Folkmassan ökas fortare
än näringskällorna, då sönderstyckas jorden och proletä-.
rer uppkomma Sålunda finnes t. ex. i Malmöhus län
lAxmantal Ostra Skräflinge med 11 åboar på 22 tunn-
land, utom många andra sådane. (Se Falkman om Hem-
mansklyfningen i Malmöhus län, pag. 10). Men åter-
wändom från denna digression!
Den stora folkrörelsen under Engelbrekt war werks-
ställd både af folket och för folket· Den war gjord för
att lösa allmogen ur träldomen och förtrycket Engel-
brekt eftergaf en tredjedel af de orimliga utlagorna, sökte
ge folket någon lisa och återställa lag och ordning i lan-
det, men snart blef han mördad af de store, och tillstån-
det lika eländigt som förut, tills Sturarne åter slutande
sig till folket återställde detta till den myndighet det un-
der Engelbrekt äter eröfrat, och blef en motwigt mot de
stora herrarne och deras union, som medförde en sådan
oenighet och osäkerhet att riket nära ett år war utan er-
känd regent. Då sammanträdde bönderna slutligen egen-
myndigt i Upsala, tolf från hwarje landskap, och förelade
Rikets Nåd att träffa någon öfwerenskommelse fins emel-,
lan, ty de sade sig «ingalunda kunna längre lida sådan
twedrägt i landet-« Derpå waldes hufwudsakligen ge-
nom bönder och borgare Sten Sture till Riksföreståndare,
och njöt riket under honom några lyckliga år. De mån-
ga ödeshemmanen begynte åter bebyggas och till öfwerdrif-
na hemmansklyfningars förekommande stadgades att den
som längst brukat och besutit en gård, skulle ega rätt att
lösa de andra arfwingarna. Städernas styrelse war for-
mad efter tysk modell och hälften af borgmästare och råd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
