Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Här skola våra barn också
en gång på våra stigar gå,
ha det vi haft, se det vi sett,
och be till Herren, som vi bett.
Gud, skydda detta kära land
från sjö till sjö, från strand till strand!
Sänk över det din milda vård
som sommardagg på rosengård!
Du svenska jord, du svenska sjö,
du bleka himmel, dunkla skog,
du enkla man, du ljuva mö,
ej kan jag älska eder nog.
All kärlek jag i världen rönt,
i svenska bröst han fostrad var.
Allt vad som ung mig syntes skönt,
ack, svensk var prägeln ju det bar.
Och bilderna, som barnet såg,
de följa oss från strand till strand;
de spegla sig i fjärran våg,
de leva upp i fjärran land.
Och ljuden från värt barndomshem,
vår moders röst, vårt barrskogs-sus,
vi kunna aldrig glömma dem,
vår bana blive än så ljus.
Och därför, hur än mörkt ibland
jag drömmer och i drömmen far
långt bort — uppå min hembygds strand
i trofast hopp jag stannar kvar.
Ty ännu växer frihet här
ur tankebragd och id och blod,
och, om än långsamt, frukt hon bär
i mandom och i tålamod.
I.
Nu tändes ibland stjärnorna en stjärna stor och klar,
ty nu är Sveas julenatt, och granars grenljus glimma.
Nu klinga vackert bjällrorna, där jag till kyrkan far,
och blåvit glänser markens snö kring mig ottetimma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
