Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Där bor Jon Blund i en marmorborg
så högt över jordens gråt och sorg.
Och ändå färdas Jon Blund hit ned
var kväll i skymningens stilla fred.
Han åker i guldvagn på silverskyn,
som slutar just där vid åsens bryn.
Och det skall du tro är en ståtlig syn!
Sen åker han kring i hela byn.
Och just som de krypa i säng, de små,
i alla stugor stiger han på.
Han tar dem i famn, han bär dem ut,
då sluta de ögonen utan prut.
Då somna de in, och inom kort
på mjuka fjädrar gunga de bort.”
”Å, mormor, det är väl därför då
man flyger och gungar så lustigt så,
precis som man somnar in var kväll —
Tänk, mormor, tänk vad Jon Blund är snäll!”
”Ja visst! — Och alla barnen i byn
få åka till stjärnan på silverskyn.
Och där ska du tro är fint och rart
och allt som är roligt och underbart.
Pannkaksberg och pepparkakshus
och vägar med sockergryn till grus.
Där äger man allt i överflöd,
och där lider ingen brist och nöd.
Självaste fattig-Lenas Per
går klädd som den finaste arvprins där.
Och munspel av gull och leksakskvarn
vid dammen i bäcken har varje barn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
