- Project Runeberg -  Svenska studier /
28

(1869) [MARC] Author: Christoffer Eichhorn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

allt det tköna, det frifka och glada i fm omgifning
varsnar hon intet; hon hör endaft »liten fogel på
rofendé-qvift», fom framqvillrar fin klagan och leder henne
tillbaka till orfaken, hvarför hon (jelf (junger få forgfet och
ej gladt fom förr: och hon fer, att »forgeliga (junger den,
fom vännen fin har mift».

Med denna i all fin forg täcka dikt taga vi affked
af de herrliga kärleksviforna, kärnan af den nyare
folkdiktningen och en djupt intagande bild för det inåtvända,
vemodiga lynnet hos den nordifka folkftammen.

Man har redan länge klagat deröfver att vårt folk
faknar det finne för det yttre lifvet och defs företeelfer,
hvilket fordras fom grundval för en inhemlk dramatik.
Vi för vår del kunna ej tillmäta deffa klagomål egentligt
berättigande; ty Sverige eger verkligen en på fullt
folklig grund uppfprungen, rik dramatik, hvilken borde
be-vifa att den öfverklagade briften ej är få ftor, fom en
del fynes föreftälla fig. Vi fyfta härmed på våra talrika
folklekar med (ang, ett fält, der flitige famlare inhöflat
ganfka betydliga fkördar, men fom för öfrigt ej änrnl af
någon pä ett tillfredsftällande, kritifkt (att blifvit
under-fökt. Naturligtvis kunna vi för ingen del uppträda fom
vägbrytande i detta fall, utan vilja endaft framftälla
några iakttagelfer, dem vi gjort under genomgående af de
rikhaltiga och förträffliga famlingar af detta (lag, fom
finnas utgifna.

Här fom annanftädes på folkdiktens område möter
genaft en fkilnad mellan äldre och yngre folklekar,
hvilken låter beftämma fig på famma (att fom den vi förut
uppftällt mellan de gamla och nya viforna, i det de förra
ega en tydligen epifk och befkrifvande hållning, medan
de fenare uppbäras af en lyrifk, känflan anflående
(lämning. Kärleken ingår vifferligen i båda arterna fom en
hufvudbeftåndsdel; men den behandlas fullkomligt olika,
i öfverensflämmelfe med bägges (kilda (kaplynne. Då
vi här fyffelfätta ofs endafl med de nyare folklekarne, få
förbigå vi en närmare karakteriftik af de äldre, endaft
nämnande att riddare och jungfrur, munkar och nunnor
ej fällan i dem förekomma fom handlande perfoner. I
de yngre finnas ofta den eller de handlande (jelfva träda
i förgrunden, medan händelfen likafom förfvinner och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:15:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svstudier/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free