Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svar: Prins Eugen af Savoijen.
Fråga: Till hvem hade Ludvig sitt förtroende?
Svar: Till ett ålderstiget fruntimmer, fru
Main-thenon.
Fråga: Hur gingo derför hans affärer?
Svar: Olyckligt.’
— — — Likväl har detta arbete — — fått tre
upplagor. — —»1
Grefve Schwerin var aldrig en blott negativ man;
han hörde ej till dem, som endast hade skarp och
nedgörande kritik tillreds åt för sig misshagliga idéer.
Han sökte alltid själf gifva ett positivt uppslag till
frågans lösning. Och om detta än ej alltid var
utför-bart i den stunden och vid den tiden, så var det dock
alltid genialt, och dess framsynthet visade sig bäst
genom det erkännande, som merendels följde, om ock
först årtionden efter hans död.
Han satte sig alltså som mål att själf skrifva en
historisk lärobok, hvilken »skulle låta det beprisade
goda minnet återgå till sin subalterna post», medan
»känsla och riktig blick bli hufvudsaken.»
Det har af en biograf5 blifvit sagdt, att han skref
sin historia med »poetiskt sinne». Han har också själf
yttrat, att »skalden är nationens första häfdatecknare».
Men man skulle misstaga sig grundligt, om man
trodde, att grefve Schwerins »Grundlinjer till Staternas
historia» vore ett arbete med flytande konturer, mer
eller mindre godtyckligt utkastade. Den klara
uppställningen är ganska torr i stilen, och något
blomsterspråk finner man icke. Det »poetiska sinnet» visar
sig helt och hållet i uppfattningen, i uppställningens
originalitet och öfverskådlighet.
1 Protokoll för Ridderskapct och Adeln, iNis. Del I. Diskussion af
den 26 juni.
3 Askelöf, i Svenska Minerva, 15 april 1834.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
