Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. I. Kort Öfversigt af Svenska Språkets och Litteraturens historia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i3o
1808 (Passionerna, Flere prosaiska skrifter),
JnnaMaria Lenngren, f. Malmstedt, d. 1817 (Råd till min
dotter, Den 1 November, Herrskapsbesöket i
prestgår-den, Födelsedagen m. m.). C. B. Zibet, d. 1809, C.
Johan Hallman, d. 1800 (Tillfället gör tjufven). C.
Envallsson, (Kronofogdarne). G. Regnér, d. 1819.
A. N. Edelcrantz, d. i8a3. E. Schröderheim, d. 1793.
O. Kexell, (Kapten Puff); och slutligen M. Bjugg, Sveno
Dalii och Hnquin Bagers efterträdare i skalderykte.
Uti Historien märkas: Jonas Hallenberg, kansliråd,
f. 1748 d. 1838, (Allmän Historia, Gustaf Adolfs
Historia, Anmärkningar vid Lagerbring, m. ro.). E. M.
Fant, d. 1817.
Som teologer: S. Ödmann, (se ofvan), C. Dahl,
d. 1809, och Magnus Lehnberg, biskop i Linköping,
f. 1758, d. 1808 (Predikningar, tillika Äreminnen öfver
Birger Jarl och Karl Gyllenhjelm). Som filosofer: T.
Thorild, (se ofvan), N. v. Rosenstein, d. 1824, och
Karl August Ehrensvärd, . öfveramiral, f. 1745, d. 1800
(Resa till Italien, De sköna konsternas filosofi, m. ra.).
Som språkforskare: J. Hallenberg (se ofvan). M.
Norberg, d. 1826. J. A. Tingstadius, d. 1827. Som
jurist M. Calonius, d. i8i3. Som kemister: J. Bergman,
d. 1784. J. G. Wallerius, d. 1785, och C. V. Scheele,
d. 1786. Som läkare: D. v. Schulzenheim, d. i8a3.
A. Murray, d. i8o3. Olof aj Akrell,■ d. 1806. Som
matematiker P. V. Wargentin, d. 1783. J. G.
Wilcke, d. 1796. F. Mallet, d. 1797. Som bildhuggare
~ T. af Ser ge II, d. 1814-
Litteraturen under Leopoldska perioden. År 1794
började Leopold utgifva tidningen Extra Posten,
medelst hvilken han sedan höjde sig till ledare af
Svenska vitterheten. Teologiska litteraturen bestod,
likasom i föregående tidehvarf, af predikosamlingar. Uti
filosofien följdes förnämligast Franska så kallade
ency-klopedistiska skolan. Men i allmänhet var denna
vet-tenskap mindre väl ansedd af regenten.
Naturvetten-skaperna deremot gynnades och gjorde betydliga
framsteg. Det var under denna tid, som Berzelius först
uppträdde och grundlade sin Europeiska ryktbarhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
