Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska ord belysta genom slaviska och baltiska språken. 25
3) Karp Cyprinus carpio, mlågt. karpe f. (Weigand), fht.
car-j>ho, nht. karp fen; mlat. carpa (6:e årh.), senare carpio, carpo,
car-jf>us9 sp. carpa, ital. carpione o. s. v. — sydslav. krap (hvaraf
rumän, crap, se Gihac 81).
4) Kat^ fsv. katter, isl. AtfWr o. s. v.; mlat. catus, fr. chat,
ital. ^to o. s. v. — ry. pol. o. s. v. kot m., fksl. kotUka f. o. s. v.
Om de tre senare orden hänvisas till Hildebrand i Grimms
Wörterb. V, där de finnas utförligt behandlade. Likväl följa vi
icke denne författare, då han i uppenbar strid mot
ljudskridnings-lagen vill tro, att katt och karp skulle varit från början hemma hos
alla de europeiska folken. Man måste antaga mellanfolkligt lån i
dylika fall, så ofta det icke är fråga om sådana ord som kunna
tänkas själfständigt uppkomna efter den germanska ljudskrid ning ens
genomförande, emedan de härma ett naturljud (ett sådant
undantagsfall kan tänkas i ordet kaja, se nedan IV). Det är blott en
fördom att tänka sig Europas folk i forntiden så isolerade, att icke
dessa och flere dylika ord kunnat sprida sig öfver hela världsdelen
genom lån från folk till folk. Jfr t. ex. Hehn Kulturpflanzen etc.
5) Trumma, fsv. isl. trumba rör, trumpet, fht. trumba, trumpa
o. s. v.; ital. tromba, sp. pg. trompa, fr. trompe. — fksl. yol.troyba,
ry. laus. serb. truba, böm. trouba: omöjligen af lat. tuba (jfrDiezJ.
A) Fornnordiska ord.
Köpa v., fsv. köpa (pret. köpti), isl. kaupa (pres. kaupi9 pret.
keyptd) o. s. v. i öfriga germanska språk med två böjningsformer:
a) got. kaupon, ags. ceápjan, fsax. kop6n% fht. koufon o. s. v.; b)
ags cêpan, cypan, fsax. kopian, fht. koufen, mht. keufen (= urgerm.
*kaupjan). — Köp n., fsv. köp, isl. kaup n. o. s. v., i andra
germanska språk mest med maskulint kön. I alldeles samma betydelse
finnas i slaviska språken två verbalformer, båda samslaviska: a)
fksl. kupiti o. s. v., motsvarande det germanska *kaupjan, b) fksl.
kupovati o. s. v. (jfr germ. kaupon). Vidare finnes ett fksl. kupa
m. köp, samt ett samslaviskt subst. fksl. kupici m. köpman o. s. v. (På
baltiskt område fins litau. kupczus köpman, lånadt från slaviska språk,
såsom synes af u = slav. u, hvilket annars motsvaras af litau. au).
Enligt den vanliga åsikten äro hithörande ord af latinskt
ursprung, lånade först hos germanerna och i andra hand hos slaverna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
