Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Statskuppen 1806 - V. Omdömen om statshvälfningen. Öfverändakastandet af Gustaf Adolfs verk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
missarien blef Soult själf, som förde titeln: “L’Intendant
de la Pomeranie“. Dessutom skulle finnas en kansler, som
ej deltog i kommissionens öfverläggningar, utan skötte
expeditionsgöromål och hade uppsikt öfver arkiven. Öfriga
delar af administrationen förblefvo tills vidare i det skick,
hvari de befunno sig. Dock ströks grefve Bark från
tribunalets personalrullor, alldenstund han begifvit sig till
Sverige, och ersattes med Mäihlenfels. På detta sätt
administrerades sedan Pommern under hela ockupationstiden.
En skildring däraf faller utanför vårt ämne!. Det må
endast till sist anmärkas, att guvernementskommissionen i
okt. 1809 utfärdade ett patent med bestämmelser rörande
de f. d. lifegnes rätt att flytta från sina husbönder,
hvilken skulle inträda år 1810?. För att så mycket som
möjligt inskränka deras antal, som flyttade, bestämdes
uppsägningstiden till endast åtta dagar vid påsken 1810. Senare
uppsägning behöfde husbondefolket ej fästa sig vid.
Förordningen gällde dock endast för år 1810.
! Det sätt, hvarpå landet utsögs, gjorde slutligen, att man
beslöt skicka ombud till kejsaren för att för honom själf
framställa förhållandena i deras rätta ljus. Därtill utsågos baron
Diedrich Schultz von Ascheraden och borgmästare Kähbl. Dessa
hade också en audiens hos Napoleon under dennes uppehåll i
Erfurt i okt. 1808. Därvid skall kejsaren äfven ha yttrat sig
om Pommerns framtida öde och bl. a. framkastat möjligheten
af landets förening med Mecklenburg, hvartill ombuden ej ställt
sig ohågade; de lära t. o. m. själfva anfört som ett skäl
därför, att Pommerns författning mest liknade Mecklenburgs. Den
nya ordningen efter statskuppen skulle således ej alls kommit
med i räkningen. – Se Kähls dagbok och Baier: Stralsundische
Geschichten, sid. 277 ff.
? Sonnenschmidt, a. a. I, sid. 456 ff. och Arndt: Geschichte
der Veränderungen der bäuerlichen Verhältnisse, sid. 65 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
