Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Statskuppen 1806 - III. Sociala reformer i samband med statskuppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
för såväl hela landets välstånd, som i synnerhet och
hufvudsakligen för statsrevenuerna“ – – “Blott vid en
ogement stor folkmängd i ett land kunde en allmän
dismembration äga rum, såsom verkan af en redan
förhandenvarande orsak; en partiell skulle öka folkmängden, och då
så småningom utvidgas klyfningen.“ I praktiken borde
dessa åsikter tillämpas på det sättet, att till klyfning
utsåges årligen tvenne gods i hvarje amt, således tillsammans
högst åtta om året. De öfriga skulle utarrenderas på längre
eller kortare tid, så att årligen ett visst antal blefve
disponibla för klyfning. Något bestämmande af farmernas
storlek borde ej ske!t.
Med detta Essens förslag var enligt De la Gardies
uppgift konungen ej nöjd, utan lämnade det till De la Gardie
1 och för bemötande?.
Han fick det dagen före landtdagens början och afgaf
sitt svar, som är helt kort, redan samma afton.
I själfva verket ha dock de framställda anmärkningarna
ej varit utan betydelse. Innehållet i de båda förordningar,
som utgjorde resultatet af öfverläggningarna i dessa ämnen,
afviker i flera väsentliga punkter från det ursprungliga
förslaget. Deras namn voro:
«K. M:ts Författning om dess i Pommern och Rägen
! Som ett bevis på Essens omtanke om den provins, hvars
styresman han var, kan jag ej underlåta att citera följande ur
hans förslag: “Slutligen bör väl ej förbigås att härvid i
underdånighet bringa i erinran nyttan däraf att å ett och annat
ställe en liten farm inrättas för en skolmästare till besittning
gratis eller mot en ringa afgift. Sådant gåfve en önskelig
lägenhet att kunna i någon mon sörja för den uppväxande
ungdomens förnufts– och moraliska bildning samt med denna
undervisning tillika förbinda ett slags industriskola. Ungdomen kunde
därigenom vinna lägenhet och tillfälle till förvärfvande af de
allmännaste nyttiga ekonomiska kunskaper, hvarigenom för staten
nyttiga borgare och till farmers besittande tjänliga ämnen skulle
kunna bildas.“
“ Enligt anteckning i kanten på De la Gardies svar i De la
Gard. Saml. L.U.B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
