Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning. Pommern som svensk-tyskt rikslän under 1700-talets senare hälft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
sig endast med justitiemål och ej med “politie–, ekonomie– och
commerce– och andra det allmänna bästa rörande ämnen“ !,
men redan tidigt hade det sökt utvidga sin befogenhet,
thlket föranledt kollisioner framför allt med regeringen. År 1692
publicerades i anledning häraf en s. k. visitationsrecess, som
närmare bestämde, hvilka mål som voro appellabla. Men 1720
utverkade landständerna en resolution, enligt hvilken, om
uti recessen funnes något, som vore stridande mot landets
fundamentallagar och privilegier, sådant framdeles ej skulle
gälla. Därmed tycks tribunalet ha ansett 1692 års recess
upphäfd, och konflikterna med regeringen fortforo.
För öfrigt var denna domstol bekant för sin långsamma
procedur. Hessenstein anför ett belysande exempel därpå.
En man beskylldes för skogstjufnad och erkände, men saken
låg det oaktadt oafgjord i 5 år vid tribunalet.
Hindrades tribunalet i den detsamma tillkommande
domsrätten, ansågs riksdomstolarnas rätt åter inträda. Därvid
hade dock K. M:t privilegium eleetiomis fori d. v.s. rätt
att välja, om saken skulle dragas inför rikshofrätten eller
rikskammarrätten, hvilket val dock skulle ske inom tre
månader.
Domstolens personal bestod af följande personer: en
president och en vice president, utsedda af K. M:t, fyra
assessorer och en notarie, utsedda af tribunalet själft efter
omväxlande förslag af regering, ridderskap och städer
(första lediga plats föreslås af regeringen, andra af
ridderskapet 0. s. v.).
Enligt Tribunalsordningen skulle hvart annat år företagas
en visitation af tribunalet, då äfven till revision kunde
upp
! Sådana mål voro dock appellabla “propter circumstantias“,
d. v. s. då någons enskilda rätt därpå berodde, och detta kunde
tolkas ganska vidt. “Att finna en policesak, hvaruti en tredjes
rätt ej är blandad, är ett af de ännu ouplöste problemer“,
säger Hessenstein i sin rapport om tillståndet i Pommern 1791.
Handl. rörande Pommern och Wismar 1791–1807. F 1732
UD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
