Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Text - Fredrika Dorotea Wilhelmina. Pl. 58 - Stenbock, Magnus. Pl. 144 - Steuchius, Matthias. Pl. 150 - Stiernhielm, Georg. Pl. 100 - von Stiernman, Anders Anton. Pl. 186
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
historiska personligheter. Han afled den 23 februari 1717 i fångenskap, hvari han
af danskarne hållits alltsedan kapitulationen af Tönningen den 6 maj 1713.
Hans porträtt finnes eller har funnits mångenstädes bl. a. på familjeegendomen
Torsjö, i rådhussalen i Helsingborg, i Upsala universitets samlingar; ett porträtt
måladt af honom själf finnes på Rosenborgs slott, ett annat, som afbildats i gravyr,
säges enligt underskriften funnits i den “K.. Konstkammer“ i Köpenhamn. På
Grips-holm finnes ett, halffigur från Kraffts atelier, på Carlberg ett signeradt J. D. Schwartz,
ett annat af Schwartz i grefve C. G. v. Rosens samling, samt å Drottningholm ett
af D. v. Krafift.
De graverade bilder, som återgifva Stenbocks drag äro icke så få, men eget
nog alla ganska underhaltiga; de flesta hänföra sig till två eller tre typer. Ett
större i oktav inom oval ram med tysk inskription förtjänar knappt att omnämnas;
något bättre äro en hel serie smärre bröstbilder med samma typ, som alla varit
illustrationer till krigshistoriska arbeten, de äro alla anonyma och hafva inskriptioner
på holländska och franska språken samt skilja sig hufvudsakligen genom olika
ramverk. Ett stick är af Fridrich utfördt efter det ofvan nämnda i “K.
Konstkammaren“ i Köpenhamn befintliga originalet. Det å pl. 144 återgifna, af
Berg-qvist utförda sticket, påminner till sina yttre anordningar om Fridrichs gravyr,
däremot är själfva figuren väsentligen olika. A. U. Berndes har utfört en kopia af
Bergqvists stick i oval ram. Ännu några anonyma, smärre helfigurer kunna
omnämnas ; de äro dock samtliga af föga intresse. Härförutan finnes en del graverade
krigshistoriska bilder till Stenbocks historia, bl. a. en allegorisk tafla jämte grefve
von Wackerbarth samt Fortuna.
STEUCHIUS, MATTIAS. Pl. 150.
Kyrkoherdeson från Fogdö i Strängnäs stift föddes Mattias Steuchius den 26
oktober 1644 i Stockholm. Sedan fadern såsom superintendent flyttat till Hernösand,
fick sonen Mattias vid därvarande skola sin första undervisning och kom helt ung
till Upsala universitet, där han redan vid tjugu års ålder väckte uppmärksamhet
genom sin lärdom. Efter år 1668 afslutade studier vistades han under mer än två
år vid utländska universitet, mest i Tyskland och i England. Vid hemkomsten
1672 prästvigd, tillträdde han då en lektorsbefattning i Hernösand, men blef efter
få år professor i Upsala samt redan 1682 vikarierande superintendent i Hernösand
för sin fader, som afled den 16 december 1683, hvarefter Mattias Steuchius
omedelbart utnämndes till ordinarie innehafvare af sysslan. Under tio år var han verksam
här och utnämndes 1694 till biskop i Lund samt tio år senare till Svea rikes
ärkebiskop, hvilket maktpåliggande ämbete han innehade till sin död, den 2 augusti 1730,
då han på ärkebiskopstolen efterträddes af sin äldste son Jöns Steuch.
Det å Pl. 150 afbildade sticket är först år 1751 tecknadt och graveradt af
E. Geringius.
STIERNHIELM, GEORG. Pl. 100.
Den “svenska skaldekonstens fader“, Georg Stiernhielm, var född i Dalarna i
Svartviks by den 7 augusti 1598. Efter studier i Upsala samt mångåriga resor i
utlandet blef han 1626 lektor i Västerås samt 1630 “läsemästare“ vid det till
riddar-huset hörande “collegium illustre“. Sistnämnda år äfven utnämnd till assessor i hof-
rätten i Dorpt och senare landtråd i Livknd, var han under en lång följd af år
borta från fosterlandet, men hemkallades 1642 såsom medlem af lagkommissionen.
Redan 1648 återvände han till Dorpt som vice president, men blef åter hemkallad
för att tillträda riksarkivarie-sysslan, till hvilken han utnämndes 1649. Var därefter
åter några år i Livland, men hemflyttade till Sverige 1656; sedermera landtdomare
i Trondhjems län under den korta tid det tillhörde Sverige, blef han derefter krigsråd
samt slutligen styresman för det nyinrättade antikvitetskollegium. Han afled i
Stockholm den 22 april 1672. Att det verkligen var den 22 april och ej den 22
november Stiernhielm afled, synes bäst däraf att förstnämnde dag ringdes s. k.
själaringning för honom i Storkyrkan (se S:t Nicolai kyrkas räkenskaper). Såsom
språkforskare, häfdaforskare, naturforskare, rättslärd, matematiker, filosof och skald har
han varit banbrytare och kan med skäl anses om icke såsom “ett af de största
snillen Sverige frambragt“, dock såsom Sveriges under midten af sextonhundratalet
lärdaste och mest mångsidigt och grundligt bildade man.
Georg Stiernhielms porträtt, en vacker målning af Ehrenstrahl utförd 1663,
finnes vid Gripsholm; en kopia af detta porträtt utförd af P. Berggren äges af
Västmanland-Dala Nation i Upsala. En bild, som finnes i Vitterhets-, Hist.- och
Ant.-Akademien, har uppgifvits vara målad af någon elev (?) af Seb. Bourdon.
Bland graverade porträtt af Stiernhielm märkes ett större i aquatintamanér
mycket underhaltigt; sannolikt är det denna gravyr, som utfördes af Stiernhielms
son Georg Otto. Dessutom finnes det tvenne mindre knästycken af ringa konstnärligt
värde och, såsom det vill synas, ofullbordade; de skiljas endast genom att i
underskriften å det ena före namnet tillfogats ordet: “Accurante“ — och efter namnet
bokstäfverna: N. D. H. J.; i vänstra nedre hörnet ett pappersblad, hvarå finnes
Stiernhielms vapen samt orden: ætatis suæ 65. Anno 1663, hvilket årtal hänför sig till
det år, då Ehrenstrahl målade den ofvan nämnde bilden. Ett annat, alldeles
ofull-bordadt stick finnes i Kungl. Bibliotekets samlingar, bröststycke i oval. Det å pl.
100 afbildade sticket är utfördt af F. Acrel, så sent som 1777. Samma typ finnes
i mycket litet format, sannolikt af Glassbach, samt i aquatintamanér af I. B. Berndes,
efter J. v. Bredas kopia af porträttet i Vitterhets-, Hist.- och Antikv.-Akademien; i
Sv. Biogr. Lexikon uppgifves det åtföljt Hammarskölds upplaga af Stiernhielms
Vitterhetsarbeten, men återfinnes dock ej i K. Bibliotekets exemplar. *
von STIERNMAN, ANDERS ANTON. Pl. 186.
Son af vinskänken Anton From i Stockholm föddes Anders Anton i nämnda
stad den 27 september 1695 och blef vid helt unga år upptagen som eget barn
af komministern i Klara församling Olof Stiernman, som gaf honom en utmärkt
uppfostran. Från 1615 studerade han i Upsala, men lämnade universitetet redan 1618,
då han inskrefs som kanslist i antikvitetsarkivet. Hans håg hade tidigt blifvit riktad
åt historisk forskning, hvarföre han snart öfvergick till riksarkivet, där rikare tillfälle
till historiska specialundersökningar yppade sig. Han avancerade sedan inom detta
verk till registrator, aktuarie och slutligen 1740 sekreterare; tio år senare erhöll han
kanslirådstitel. Redan 1743 hade han upphöjts i adligt stånd. Han afled i
Stockholm den 2 mars 1765. Hans gedigna kunskaper och stora arbetsförmåga i
förening med ett aldrig sviktande intresse för forskning, hafva tagit sig uttryck i ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
