Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Text - Adolf Fredrik. Pl. 45, 46, 47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ADOLF FREDRIK.
pi. 45. 46. 47.
Carl X Gustafs äldsta syster, Christina Magdalena, hade i sitt gifte med
Fredrik VI, markgrefve af Baden-Durlach åtta barn; bland dem märkes äldste
sonen Fredrik VII Magnus, hvars dotter, Albertina Fredrika, blef gift med
Christian August af FIolstein-Gottorp. Dessa makar blefvo föräldrar till Adolf Fredrik,
som snart efter en äldre broders död, 1727, erhöll dennes titel af furstbiskop af
Lübeck.
Adolf Fredrik föddes på slottet Gottorp den 3/14 maj 1710 och valdes den 23
juni 1743, på grund af ofvan antydda, något långsökta släktskap, till den barnlöse
Fredrik I:s eventuelle efterträdare och när Fredrik, åtta år därefter afled 1751 den
25 mars efterträddes han af Adolf Fredrik, som ett par år nominelt stått i spetsen
för regeringen.
Fridsam, välmenande, huslig, arbetsam och godhjärtad, led Adolf Fredrik dock i
ännu högre grad än företrädaren brist på förmåga att rycka, upp konungamakten ur
dess förfall eller att utjemna stridigheterna mellan partierna, och de försök, som på
hans mera energiska gemåls, den snillrika Lovisa Ulrikas af Preussen, tillskyndan,
gjordes för att utvidga konungamakten, misslyckades och förorsakade i stället
ytterligare inskränkningar. Efter ej fullt 20 regeringsår afled Adolf Fredrik på Stockholms
slott den 12 februari 1771 något öfver sextio år gammal.
I svenska samlingar finner man icke sällan porträtt af Adolf Fredrik. Den
vanligast förekommande typen torde vara det af Lorens Pasch d. ä. i många
upplagor utförda porträtt, som afbildats i “Svenska Konungar och deras tidehvarf“, och
af hvilket bland annat på Gripsholm finnes flere exemplar. I nämnda samling finnas
minst 8 porträtt af Adolf Fredrik, däribland ett af Cornelius och ett af Pesne. Äfven
Denner har målat Adolf Fredriks bild, en pompös helfigur (se Pl. 45). Att dessutom
äfven flertalet i Sverige under midten af 1700-talet verksamme konstnärer utfört
porträtt af Adolf Fredrik torde få anses säkert.
Graverade porträtt af denne konung äro jemförelsevis talrika. Ett bland de
tidigaste gravyrer är ett, som tillhör det vackra arbetet öfver slottet Eutin; gravyren
är af M. Engelbrecht. Af I. I. Haid äro utgifna tvenne lika blad i aquatintamanér,
däraf det ena före tronbestigningen. Andra blad härröra från J. C. Leopold, J. Haas,
Sysang, E. Geringius, Wolfgang m. fl. Den Dennerska, ofvan omtalade bilden är
graverad af C. Fritsch. En vacker gravyr är den Gillbergska, sannolikt afsedd att
utgöra pendant till det Latinvillska porträttet af Lovisa Ulrika (se Pl. 48). Till häst är
Adolf Fredrik såsom tronföljare afbildad på en gravyr af J. E. Ridinger, som
tecknat bilden samt graverat och tryckt bladet.
Å Pl. 47 återgifves ett i aquatintamanér af Joh. Daniel Herz i Augsburg utgifvet
blad, möjligen efter original af Pesne samt gravyr af G. Bodenehr. Bland en del smärre^
obetydliga gravyrer må nämnas ett af J. M. Probst, ett af (C. Bergqvist) efter Pasch, några
af C. G. Liebe, M. Engelbrecht, Desrochers, Sysang och J. M. Bernigeroth m. fl. Härtill
komma en apoteos med konungens bild af Rehn samt ett af J. G. Schmidt graveradt blad
öfver Adolf Fredrik och Lovisa Ulrica, afsedt till titelbilder. De viktigaste graverade
porträtten af Adolf Fredrik äro härmed omnämnda. Ännu återstår dock att omtala
ett praktfullt stick, af Floding, återgifvet å Pl. 46.
Detta ståtliga blad, som noga beskrifves i C. U. Palms studie: “Per Gustaf
Floding och hans konstnärskap“ (i Meddelanden från Föreningen för Grafisk konst.
III. 1896.), hvartill hänvisas, är af Floding utfördt efter målning af C. N. Cochin.
Adolf Fredrik är framställd såsom de sköna konsternas beskyddare och omgifves af
de fyra riksståndens allegoriska figurer, samt har vid sina fötter de sköna konsternas
representanter, som föreställas för honom af Minerva. Angående detta blad yttrar
Floding i “Handlingar Rörande En ny Upfinning“ (sid. 16) följande: Det Allegoriska
Kåpparstycket, hwilket jag haft den Nåden Hans Kongl. Majestät Allerunderdånigst
tillägna och Riksens Högl. Ständer, wid Deras sednaste Sammankomst år 1761
Presentera, hvarmedelst mit syfte må warit, at til ewärdeligt minnes-märke för
til-kommande, utwisa det lyckelige tidehvarf, då de frie och ädle konsterne nemligen
Architecturen, Målningen, Bildhuggeriet och Gravuren, af Hans Kongl. Majestät wår
Allernådigste Konung hägnas och beskyddas och af Samtelige Riksens Höglofl.
Ständer på det aldrakraftigaste uppmuntras, understödjas, och til upkomst förhjälpas. “
Han hade användt 18 månader att utföra denna gravyr; 1761 sändes från Paris
det första exemplaret till konungen. Palm känner trenne varianter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
