Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Text - Gustaf I. Pl. 1 - Maria Eriksdotter (Lejonhufvud). Pl. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åtskilliga skäl måste det antagas vara måladt något senare än hvad årtalet angifver,
men då kopieradt efter ett original från 1542, som möjligen varit utfördt i mindre
format. Vi erinra oss att 1548 funnos å Gripsholm 2 porträtt af konungen.
Möjligen var det ena af dem förebilden. Reproduktionen kunde kanske förskrifva sig
från drottning Gunillas tid, hvilken 1588—1590 uppförde Bråborg. En efterbildning,
men i hel figur med alltså tillkomponerad undre del, utfördes redan på 1600-talets
midt och intager sedan denna tid allt fortfarande hedersplatsen i kungssalen på
Grips-holms slott. Äfven denna bär årtalet 1542. I förbigående må slutligen nämnas, att
det är Upsalabilden, som finnes återgifven å baksidan af Riksbankens nu gällande
5-kronesedlar.
Om upphofsmannen till denna typ veta vi ingenting med säkerhet. Konungen
skrifver 1541, i ett bref till Olaus Petri angående sin krönika, om “wår målare“.
Möjligen är denne den “Gasper Konstmålare“, som just 1541 inkallades från Holland,
men som ej tycks hafva dröjt här någon längre tid och ej heller sedermera omtalas.
Konungen står under dessa år i en ganska liflig förbindelse med utlandet. Christophe
Richer besöker såsom konung Frans I:s sändebud två gånger Sverige och
öfver-lämnar 1543 vid Vreta kloster å sin herres vägnar till den svenske regenten S:t
Mikaelsordens insignier. En svensk ambassad hade året förut besökt Frankrike.
Härjämte ägde en skriftlig beröring rum mellan konungen och en af samtidens mest
framstående nederländske konstnärer, den i Utrecht bosatte målaren Jan van Scorel
(1495—1562). Konungen hade från denne erhållit en Mariabild och skickade just 1542
till honom åtskilliga gengåfvor: en ring, en mårdskinnspels, en släde med tillbehör
samt — en ofantlig ost om 200 skålpund. Har Casper konstmålares korta besök
här stått i något samband med Mariabilden, porträttet och brefväxlingen? —
Emellertid är detta såsom Upmark antyder ej det enda samtida eller ungefär
samtida målade porträtt af Gustaf. Ännu ett annat i helfigur, men från slutet af
1550-talet finnes vid Gripsholm, där äfven en med detsamma i de flesta detaljer
öfverensstämmande högst värdefull träskulptur befinner sig, båda noga beskrifna i
ofvan citerade uppsats. Rörande upphofsmännen till dessa bilder uttrycker sig
Upmark sålunda: “Att afgöra hvilka som äro upphofsmännen till dessa båda porträtt
är på frågans nuvarande ståndpunkt ej möjligt. Hvad målningen beträffar bör
framhållas den starka öfverensstämmelsen mellan dess uppfattning af Gustaf I och den,
som sedan återfinnes i ett sällsynt, på Liefrincks förlag i Antwerpen 1562 utkommet
kopparstick, framställande Erik XIV. (Se nedan). Man kan då gissa på en flamsk
konstnär, såsom upphofsman till båda, och en sådan fanns sedan slutet af 1556 i
konungens och sedermera hertig Eriks tjänst i Dominicus ver Wilts person. Men
redan 1558 finna vi i konungens närmaste omgifning en annan, ännu mera betydande
flamländare, mäster Willem Boy, hvilken först som konterfejare, sedan såsom
bild-huggare och byggmästare var verksam för Vasakonungarne ända till sin död 1592.
Med en tämligen stor grad af sannolikhet bör det kunna antagas, att han är den
som utfört reliefbilden, liksom att denna är utförd af annan hand än målningen.
Beträffande den sistnämnda äro dock andra möjligheter än den nyss antydda ej
uteslutna. Svensken Anders Larsson (A. målare), känd sedan 1541 samt Lambrecht
målare, anställd 1557—72, kunna också tagas med i räkningen. Den förre erinras
1572 af Johan III om ett konterfej af konung Gustaf“.
Närmast i ålder kommer det redan i Upmarks båda nämnda publikationer
reproducerade kopparsticket, som inleder föreliggande samling porträtt och historiska
plancher. Det är utgifvet 1559 af Hieronymus Code i Antwerpen och anses vara
högst sällsynt samt tillhör en serie, som synbarligen afsåg att framställa samtida
europeiska regenter. Huruvida det är stucket af Cock själf angifves ej, men synes
ej otroligt, då den äfven här meddelade bilden af drottning Margareta verkligen i
ena hörnet har signaturen “Cock“, som saknas under konungens bild. Denna bild
kan möjligen vara inspirerad af ofvan omtalade målaren ver Wilt, som under
1550-och 1560-talen var verksam i Sverige. Cock lefde under sina senare år i Rom, där
han afled 1570.
Senare bilder af Gustaf I äro dels tillkomna under hans närmaste efterträdares
tid, dels mycket senare såsom t. ex. den af L. Pasch d. y. målade och af Floding
graverade, ofta återgifna bilden, hvilken är att anse helt och hållet såsom ett
fantasifoster. Då dessa bilder och ej heller ett af J. L. Gottfried på 1630-talet, sannolikt
efter mynt, utfördt kopparstick icke här afbildats, må det sagda var nog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
