Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vita berget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
Sobiehrad, Kochan, Klapke, Teinitz m. fi. I slaget vid
Breitenfeld 1631 stredo i de svenska lederna greve Thurn
och överste Jan Krystov Valdstein, två bröder Beutel från
Tetschen, två bröder Bork Dohalsti, Karl Lhotka av Smyslov,
två bröder Colon av Felz, J. Matous av Tëchenitz m. fi.
Och i slaget vid Lützen stupade på svenskarnas sida greve
Thurn den yngre, en ung Schlick och Stepan Strela av
Rokytz.
Men icke blott med sin fysiska styrka blevo de
böhmiska protestanterna svenskarna till gagn, ty några av dem,
som i Sverige funno ett nytt fosterland, gjorde även en
kulturell insats i vår utveckling på olika områden, liksom den
katolska motreformationen i de sydösterrikiska arvländerna
av den sloveniska bonde- och prästsläkten Znoilsek
förskaffade oss den svenska greveätten Snoilsky, befryndad med
släkten Banér, och därigenom gav Sverige dess store skald.
Till Danmark kom Vit Jaks, f. d. förvaltare av en evangelisk
kyrkokassa i Prag, vilken år 1643 utgav en latinsk skrift om
Kristian V och den danska gästfriheten. Av den svenska
gästfriheten njöto många böhmiska exulanter, om ock endast
indirekt, och ännu under Karl Gustavs regeringstid vände
sig många tjechiska landsflyktingar till honom med bön
om hjälp.
Förutom Comenius hamnade åtminstone fem exulanter
från Böhmen i Sverige och funno här ett nytt fädernesland:
Adam Pisecky av Kranichfeld, Karel Våclav Jankovsky,
Clemens, Rajek och Holik. Kranichfelds öden äro mig alldeles
okända, och om Jankovsky känner man hittills blott, att
han 1649 studerade i Uppsala och därifrån skrev till Karl
Gustav ett latinskt brev. Men dess mer bekanta äro de
tre andra.
Johan Raicus (Jan Rajek), född i Schlackenwald, hade
studerat i Elbingen, blev rektor vid katedralskolan i
Königsberg och kom 1625 till Sverige, där han på
akademikans-lärns, greve Gustav Oxenstjernas förord år 1627 blev ordi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
