Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Målarkonsten genom tiderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måga återuppliva även den romerska
kejsartidens livsformer och ceremonier.
Antiken uppfattades nu icke längre som en
effektfull klädnad, utan den fyllde också de
agerande människorna med ett levande
patos. Och även om detta patos snart
försvann, hade det ändock hunnit åstadkomma,
att den klassiska antiken på ett helt annat
och mera genomgripande sätt än tidigare
omdanat människornas klädedräkt, deras
bostäder och bohagsting. Icke endast
Na-poleons fälttecken formades efter romerska
förebilder, utan ett bläckhorn kunde få
formen av en sarkofag och en snusdosa av ett
offeraltare.
Empiren introducerades i Sverige
ungefär samtidigt med att Karl Johan, den
franske marskalken, blev svensk tronföljare.
Stilen bär därför i Sverige hans namn.
Karakteristiskt nog är det också i
konungens egna lustslott, Rosersberg och framför
allt Rosendal, som Karl Johansstilens
interiörkonst bäst kan studeras. Påfallande
är, i huru hög grad stoffer komma till
användning vid rummets utsmyckning. På
Rosendal voro matsalens väggar och tak
ursprungligen helt klädda med tyg, helt visst
för att ge illusion av ett romerskt krigartält.
I flera andra rum äro väggarna spända
med veckat siden. Men mest
iögonenfallande är passionen för konstrikt draperade
gardiner. De smycka både fönster och
sängar och ibland även väggarna. Målningen
fick i sådana textilt utstyrda rum föga eller
ingen plats. Den kunde, såsom i röda
salongen på Rosendal, inskränkas till en
re-liefimiterande fris, dörröverstycken eller
förgyllda ornament på kakelugnen.
I enklare förhållanden fick dock målaren
eller kanske rättare sagt tapetfabrikanten
en vida mer omfattande uppgift. Under
Karl Johanstiden började målarna
nämli
gen få en allvarlig och snart övermäktig
konkurrent i tapettrycket. Till att börja med
tryckte man här i Sverige ej hela tapetvåder
utan endast bårder och reliefimiterade
or-namentsdetaljer, vilka sistnämnda kunde
kombineras och klistras samman till
dörröverstycken, pilastrar etc. I dessa detaljer
igenkänna vi empirens hela motivkrets,
varierad i en mångfald av kombinationer och
färger: olympiska gudagestalter, gripar,
sfinxer, offeraltaren, vaser och palmetter.
I bårderna dominera däremot de populära
draperierna, konstrikt veckade och prydda
med fransar, crépiner, tofsar och snodder.
Bårderna klistrades vanligen som en fris
upptill runt de pappspända väggarna, vilka
målades med limfärg i en slät, oftast ganska
ljus färg. Gult, grönt och blått synas ha
dominerat. Ibland dekorerades väggfälten
med schablonerad målning i rosettmönster,
som både genom sina färger och sitt
arrangemang erinra om de då mycket
moderna, i flera färger mönstrade
damasttygerna.
De svenska tapettryckarna, bland vilka
vi även finna flera målare, såsom t. ex.
hovmålaren C. F. Torsselius, synas nästan
uteslutande ha utfört bårder och
ornaments-detaljer. I empiretidens herrgårdssalar och
slottsrum finner man ofta stora tryckta
figur- och landskapsscener, men dessa
tapeter äro aldrig av svenskt ursprung utan
importerade, och då främst från Frankrike.
De parisiska tapetfabrikerna gingo
härvidlag i spetsen och framställde med teknisk
fulländning elegant komponerade tapeter
med motiv ur den antika mytologien, den
napoleanska historien eller den tidens mest
lästa litterära verk. Däremot hände det,
att målarna i limfärg imiterade dessä
parisiska tryckalster, men de lyckades aldrig
uppnå samma formsäkra komposition och
dramatiska uttrycksfullhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
