Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- De viktigaste strömningarna i den nutida svenska literaturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sitt alldeles egendomliga och originella uttryck af nationens
säregna lif och seder, såsom de afspeglat sig i en tre, fyra
stora diktares sinnen; densamma, som i Danmark samlat sig
omkring och haft sin stödjepunkt i Georg Brandes’ rika,
omfattande intelligens och inträngande, förstående kritik;
densamma slutligen, som i Norge upptagits af och verkat befruktande
på dess tvenne stora nationella diktare, Ibsen och Björnson.
Det är den moderna realismens utveckling i vårt lilla aflägsna
land, som jag då skall försöka skildra, denna realism, för att
nu använda det gängse namnet, hvars form är ett, åtminstone
till sträfvandet, troget och lefvande naturstudium, och hvars
idéinnehåll väsendtligen är bygdt på de naturvetenskapliga,
filosofiska och sociala forskningar och på forskningarna bygda
system, hvars förnämsta målsmän äro att söka i England, en
Darwin, Stuart Mill, Spencer.
* *
*
Hur har då denna realistiska strömning gestaltat sig i den
svenska literaturen, hvilka äro de former i hvilka den där med
förkärlek uttryckt sig, dess karakteristiska kännetecken, dess
nationella färgläggning? Vare det sagdt först som sist, det
nationella är, åtminstone för en genom så väl tid som rum
närastående betraktare, icke mycket starkt framträdande. Detta är
också en af de med största ifvern och största ihärdigheten
upprepade anklagelser, som rörelsens motståndare riktat mot
densamma. Man har kallat hela den nyare literaturen i Sverige
för en efterklangsliteratur och man har sökt förebilderna dels
inom den franska, dels och med förkärlek inom den
dansknorska literaturen. Det är möjligt, det är i många fall visst
att så är; det synes endast något orättvist att särskildt förebrå
denna riktning det som man med samma skäl skulle kunna
förebrå hela den svenska literaturen. Ty denna har aldrig
haft något genomgående nationellt skaplynne; vi hafva haft ett
par tre nationella snillen – Bellman, Tegnér, Almqvist – men
annars är det icke svårt att i vår literatur spåra förebilderna,
den franska klassiciteten, den tyska romantismen o. s. v.
Denna bristande nationella karakter märkes i synnerhet i
uppfattningen, sättet att se och skildra, stilen, den yttre
formen. I dessa afseenden kan man spåra en tydlig, nästau allt
för tydlig påverkan af utländska mönster, särskildt från våra
grannar norrmännen och danskarne. Ämnena äro däremot nästan
uteslutande nationella, såsom äfven naturligt är. Författarnes
sträfvan har, i likhet med hela den literaturströmnings de
tillhöra, varit att gifva, såsom Zola säger, “des documents humaines“,
och helt naturligt hafva de då hämtat materialet därtill ur det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:53:07 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlitstrom/0008.html
