Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
Men läggen oss, I söner, 1 högar två,
På hvar sin sida fjärden vid bölja blå;
Ty hennes sång är ljuflig ännu för anden,
Och som ett drapa klinga dess stag tid stranden.
När månen strör kring bergen sitt bleka sken,
Och midnattsdaggen faller på Bavtasten,
Då sitta vi, o Thorsten, på högar runda,
Och spraka öfver vattnet om ting som stnnda.
Och nu, farväl I söner l Gån mer ej hit,
Vår gång är till Allfader, vi längta dit,
Liksom till hafvet längtar den trötta floden,
Men Frej välsigne Eder och Thor och Odén.
Derpå tagerFrithiof arf efter sin fader,"och Helge och Haffitan bli
sam-kontragar. Frithiofs frieri mottages med håu. Kung Riag
anfaller bröderna, för de icke vilja gifya honom sin syster. De
sätta henne i Balders tempel, skicka Hilding till Frithiof att
begära hjelp af honom mot Ring, men Frithiof, som dä spelade
schack, vägrade sitt biträde. Under tiden besöker han sin
Ingeborg och tager sedan afsked af henne, såsom det besjanges i
följande tvä stycken: Frithiofs Lycka och Afskedet
Frithiofs Lycka.
Mung Beles söner gerna dragé
Från dal till dal att be om svärd.
Mitt få de ej: i Balders hage
Der är min valplats, är min verld.
Der vill jag ej tillbaka blicka
På kungars hämd, på> jordens sorg,
Men endast Gudars glädje dricka
Tvemännings med min Ingeborg*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
