Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Litteratur.
Årsböcker i svensk undervisningshistoria. Bokserie, utgiven av Föreningen för svensk undervisningshistoria genom B. Rud. Hall. Årgång III. 1923. Föreningen för svensk undervisningshistoria, Lund.
Årsböcker i svensk undervisningshistoria grupperas på två huvudlinjer, folkundervisningen och läroverken. Samma gruppering har iakttagits i 1923 års serie, som nyligen utkommit i tre volymer.
Första volymen, benämnd Folkundervisning med lärda, etiska och praktiska inslag, är 187 sidor stark och upptager urkunder och historik rörande folkundervisningen i Tådene, Västerljung, Levede, Strömsholm (Kolbäck), Garpenberg, Västerhaninge och V. Vingåker. De historiska framställningarna rörande de nämnda församlingarnas folkundervisning åtföljas av ej mindre än 11 bilagor, utgörande avtryck av olika urkunder, såsom instruktioner, donationsbrev, reglementen m. m. Samtliga akta finnas i original eller avskrifter i S. A. F:s arkiv och ha utgivits med ekonomiskt understöd av S. A. F.
Den första skildringen i volymen avser Tådene skolväsen och ar författad av apotekaren B. O. Cederbom, född i Tådene och son av v. pastorn och läraren därstädes Olof Cederbom.
Av synnerligt intresse är att läsa om Cederboms minnen från sin egen skoltid under 1830-talet. C. beskriver noggrant skolhuset, som han ur minnet gjort en planritning av, och dess inredning, redogör för det dagliga arbetets gång och för barnens lekar under fristunderna o. s. v., allt på ett sätt, som röjer en kulturhistoriskt intresserad och kunnig man. Utom i läsning och kristendomskunskap undervisade pastor C. vissa av skolbarnen i latin, grekiska och hebreiska.
Läxläsningen skedde, synes det, till största delen i skolan. Härom lämnas följande livfulla skildring:
»Man tänke sig vilket oerhört suller och buller allt detta skulle förorsaka, när var och en läste på sin läxa med den mest högljudda röst. Dessemellan hördes lärarens allt överröstande stämma rättande någon, som han hörde läsa orätt. - Under det vi överläste våra läxor, satt vanligen läraren och rökte sin pipa samt läste i någon bok. Dock hade han på samma gång både ögon och öron öppna för de omgivande barnen. Om vintern hade han även ett annat av behovet påkallat göromål: han brukade nämligen spinga stickor. Vid ena sidan av stolen låg då en hög med stickträn, som han själv hade huggit. Vid den andra lade han de med van hand de färdigspingade stickorna. Dessa begagnades i hushållet, eller ock nyttjade han dem om kvällarna att, fästade i en s. k. stickkäring, därmed lysa sig vid läsning eller skrivning, ty talgljus hörde till de ting, som man ej hade råd att bruka i vardagslag.»
Historiken om barnundervisningen i Västerljung 1785-1870 är författad av läraren A. F. Ljungberg. Till densamma har som bilaga fogats det av domkapitlet den 14 nov. 1846 fastställda reglementet för församlingens folkskola. Detta, avfattat i 45 paragrafer, synes ge en god bild av hur man på den tiden tänkte sig 1842 års folkskolstadga omsatt i praktiken på ett idealiskt sätt.
Den tidens uppfattning om skolan som en kyrkans dotter och om hurudan en god lärare borde vara avspeglas på ett konkret sätt i reglementets tionde paragraf, som här må anföras:
»Då Schol Lärarens befattning är af stor wigt, så bör han arbeta derpå och bedja Gud derom, att han till sitt; i wisst afseende Presterliga kall må blifwa allt mera skicklig och att han uti dess utöfning må blifwa alltmera trogen,
1) Han får således icke anse nog för sig att hafwa genomgått Examen i ett Schol Lärare Seminarium och att hafwa blifwit antagen till Schol Lärare i en Församling; utan
2) Han bör ihågkomma, att såsom Gudaktighet är nyttig till allting (l Tim. 4: 8), sa ar en sann Gudaktighet isynnerhet oundgängligen nödig för framgången af en Schol Lärares werksamhet a) Således bör han, såsom hwarje sann Christen wara flitig i Gudaktighetens öfning för egen del; infinna sig i rättan tid i kyrkan på Sön- och Helgedagar (hwarvid det är passande, att han begagnar klockarebänken i Choret för att hafwa uppsigt på barnen och gifwa ett godt föredöme åt dem och Församlingen), bewista de af presterskapet i kyrkan anställda förhör, flitigt läsa den hel. Skrift och derwid begagna sig af de hjelpemedel, genom hvilka han kan komma till klarare insigt deruti samt rådfråga sig med ett upplyst Presterskap och begagna dess anwisningar så wäl i afseende på skriftens mening som dess tillämpning, b) Dock må han icke anse Gudaktighetens öfning inskränkt till Guds Ords betraktande och bönen, utan hafwa akt på sig själf att han lefwer såsom Guds ord lärer, c) Derjemte tillhörer honom att genom fortsättande af de studier och öfningar, som höra till hans kall, uppöfwa och alltmer fullkomna den skicklighet som behöfwes till Schol Lärare kallet och som aldrig blifwer för mycken, d) Uti sitt uppförande i allmänhet söke han förena anspråkslöshet och värdighet, som betyga åt honom allas aktning och bereda ett nyttigt och hälsosamt inflytande af hans vandel.»
I historiken om Levede skolväsen märkas bi. a. de utdrag ur läraren Snöbohms matrikel över lärjungarna, börjad den l sept. 1847, som medtagits. I matrikeln infördes bi. a. anteckningar om barnens kunskaper vid inträdet i skolan. Dylika matriklar förekomma nog i ej så få skolors arkiv. Ett närmare studium av dessa skulle kunna lämna en rätt god kunskap om den grundläggande undervisning, som meddelades åt barnen före småskolornas tillkomst dels i hemmen, dels av skolmostrar och andra undervisare.
Om praktiska inslag i skolarbetet tala redogörelserna för skolorna i Garpenberg, V. Vingåker och Västerhaninge, författade av resp. O. Haglund, F. A. Frölén och G. A. Westerin. Här berättas bl. a. om tidig slöjdundervisning.
Om volymen i sin helhet kan i korthet sägas, att den är synnerligen läsvärd och i flera avseenden vägledande vid lokala studier i folkundervisningens historia.
Sviten av läroverksstadgar representeras i serien av 1820 års skolordning, vilken torde vara det bästa uttryck för läroverksmännens önskemål under 1800-talets förra del, även om den i verkligheten ej kom att ordentligt genomföras.
Tredje volymen, betitlad Till Johannes Rudbeckii karaktäristik, upptar handlingar från både läroverkens och folkundervisningens gebit, samtliga grupperade kring biskop Johannes Rudbeckius namn. Bland urkunder, som här upptagits, märkas R:s tal i biktstolen till Gustav II Adolf med anledning av en dennes ungdomssynd, flera exempel på R:s stränga kyrkotukt, församlingskontroll, katekesnit, stora arbetsamhet, mångsidighet, rättrådighet och spartanska enkelhet. Till dessa aktstycken har lektor Hall fogat upplysande kommentarer. Särskilt må framhållas kommentaren till kapitlet om folkliga kristendomsundervisningens resultat. Lektor Halls undersökningar resultera i att i stort sett kristendomsundervisningen och examina under 1500-talet koncentrerades å abc-bokens textord och dagsbönerna, under 1600-talet på lilla katekesen och under 1700-talet å denna och storkatekesen och innanläsning.
Vid utgivandet av 1923 års årgång av årsböckerna synes strävandet ha gått ut på att publicera verkligt värdefulla akta ur undervisningens historia, och detta strävande har, enligt undertecknads mening, lyckats på ett förträffligt sätt.
Erik Castegren.
Handledning i enklare privat- och handelsbokföring för ungdomsskolor av Anders Blomgren, Borås 1924. Utgivarens förlag. Kr. 0.75.
En ny hjälpreda vid bokföringsundervisningen har innevarande ar utgivits i Borås av läraren vid stadens folk- och fortsättningsskolor Anders Blomgren.
Först i boken kommer en kort inledning, som påvisar betydelsen av bokföring och anger syftet med bokens utgivande. Därpå följa anvisningar för själva begagnandet av boken samt utdrag ur handelslagstiftningen. Som praktiska exempel följa sedan En ynglings kassakonto, lämpat för en pojke i sextonårsåldern, som har egen arbetsförtjänst men bor hos föräldrarna och får lämna bidrag till hemmet. Alla exempel äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1924/0786.html
