Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ledning att anställa en ny tjänsteman
förelågo därför icke.
Öfverläggning om allmänna skolfrågor
upptog större delen af mötets tid. Flera
af dessa rörde närmast de icke kommunala
folkskolorna, i synnerhet de statskyrkliga.
I öfverensstämmelse med lagen om ett
särskildt statsbidrag till dem hade de samm
anslutit sig i större eller mindre förbund,
»federationer». Den verksamhet, åtskilliga
af dessas styrelser utöfvat, hade emellertid
lämnat mycket öfrigt att önska.
Lärare-personalens hopp oni afsevärd förbättring i
fråga om skollokaler, lärarekrafter och löner
hade i stor utsträckning svikits. Gifna
löften hade icke infriats. Den »rikaste
kyrka i världen» lönade illa trogen tjänst i
dess skolor.
Föreningens pedagogiska sekreterare,
parlamentsledamoten mr Gray, som haft till
särskild uppgift att följa federationernas
verksamhet, framställde i ett längre
anförande ganska grava anmärkningar mot
densamma. Konferensen beslöt ock enhälligt
att uttala sitt beklagande öfver det sätt,
hvarpå åtskilliga af federationerna skött sin
uppgift, och ville i folkbildningens intresse
rikta en uppmaning till regeringen att genom
en kommitté låta undersöka, huru
statsbidraget till de icke-kommunala skolorna
användes.
Stor uppmärksamhet ägnades åt den i
England sedan flera år brännande frågan
om ordnande af incllanskolan, som ännu
till stor del är öfverlämnad åt den privata
företagsamheten. Ett förslag till lag om
denna skolar t hade af regeringen utlofvats.
Att detta skulle komma att motsvara de
kraf på ett demokratiskt undervisningssystem,
som föreningen länge haf dat, vore emellertid
icke att förvänta, då regeringen vore
aristokratisk och icke hade förtroende till en
högre folkbildning. Tvärtom kunde nian
befara, att det sedan några år hörda ropet
pä en sådan begränsning af folkskolans
uppgift, att den pågående tillväxten af
Öfverbyggnader på folkskolan, högre folkskolor,
därigenom förhindrades, i någon form skulle
genljuda i förslaget. Ett sådant förslag
ville emellertid föreningen med alla till buds
stående medel hindra att blifva lag.
Ett inom parlamentet framlagdt
förslag-till lag om sådan förändring af Londons
universitet, att det skulle blifva äfven en
läroanstalt och icke blott såsom nu en
exa-mcnsanstält, var ock föremål for
konferensens öfverläggningar. Då emellertid
förslaget i fråga ville bryta mot den nu gällande
likställigheten mellan alla dem, som vid
Londons universitet ville1 vinna akademisk
grad, hvarhelst och på hvad sätt de än
förvärfvat härför erforderliga kunskaper, och
därigenom försätta de folkskollärare, som
genom själfstudier vid sidan af sin
lärareverksamhet förberedde sig för akademisk
gi’ud, i ett ogynnsamt läge, beslöt
konferensen, att hela förslaget skulle motarbetas,
om det icke blefve så förändradt, att den
fulla likställigheten bibehålles.
Rörande åstadkommande af en jämnare
skolgång, om skärpta bestämmelser angående
valbarhet till skolråd, småbarnslärarinnornas
löner (hvilka borde vara lika med lönerna
åt lärarinnor för större barn), klasslärarnes
ställning, skollokaler och lärarebostad m. m.
fördes öfverläggningar och gjordes uttalanden.
I de allvarliga öfverläggningarna förekom
på tredje inötesdagen ett angenämt afbrott,
då föreningen genom sin president
öfverlämnade en tacksamhetsadress till den
numera afgångne öfverinspektören T. W. Sharpe.
Sex af föreningens ledande män höllo tal
till denne »lärarnes bäste vän», skildrande
från olika synpunkter hvad han gjort för
skolan, lärarne och barnen. Mr Sharpe
svarade på den honom ägnade hyllningen
j med ett längre tal.
Han kände sig mycket rörd och tacksam
öfver detta bevis på kärlek och tillgifvenhet.
Vid slutet af sin långa ämbetsverksamhet
hade han mottagit talrika erkännanden. Intet
af dessa värderade han högre än det han nu
fått af lärarne.
På fjärde mötesdagens eftermiddag höll
föreningen sitt uppbördsmöte. Lokalen var
prydd med flaggor, blommor och grönt.
Musiken spelade och feststämning rådde, l
tur och ordning framträdde ombuden för de
olika kretsarna och öfverlämnade de till
understödsfonderna insamlade medlen. Vid
större bidrags öfverlämnande genljöd
lokalen af bifallsyttringar. Öfver 30 kretsar
hade .hvardera insamlat ett belopp af 1,000
-4,000 kr.; 7 kretsar belopp af öfver 4,000
kr. Till den krets, som insamlat mest pr
medlem, öfverlämnades ett vandringspris,
till den, som hopbringat den absolut största
samman, ett annat. Det förra tillföll en
krets, hvars insamlade belopp motsvarade
45 kr. pr medlem. Det andra vanns af en
Londonkrets, som öfverlämnade 11,610 kr.
Sedan denna guldskörd blifvit vederbörligen
inhöstad, höllos flera tal, hvarpå
tillkännagafs, att skörden uppgick till - 129,600 kr.
l öfverenstämmelse med ett flerårigt bruk
hade »Brittiska nykterhetssällskapet» inbjudit
ett stort antal ombud till ett
morgonsamkväm med frukost, föredrag och tal.
Till programmet hörde ock en festmiddag,
| till hvilken ett stort antal framstående
personer inbjudits. Denna pågick som vanligt
under flera timmar, och en mängd
betydelsefulla tal rörande på dagordningen stående
skolfrågor höllos.
Talrika kamratmöten voro anordnade
mellan f. d. elever vid samma seminarium och
höllos samtidigt tämligen nära hvarandra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
