Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Sveriges äldsta indelning i landskap, och landskapslagarnas upkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
särskilda stadgande bevisar ock att Mohärad icke var
någon del af det egentliga Vestergötland; hvilket man
äfven kan sluta deraf, att detta härad ej hade någon del
i den förutnämnda tinglotten, likasom Mohärad ännu
utgör en del af Småland, och ej af Vestergötland. Det
är derför sannolikt, att Mohärad är en koloni af den
troligen från Götarne skilda folkstam, som först nedsatt
sig i Värend, och derifrån spridt sina små kolonier i det
ännu så kallade Småland, om hvilket jag i det följande
skall tala. Men att Mohärad först erhållit christna
lärare och prester från Vestergötland, likasom en stor del
af det öfriga Småland från Östergötland, kan man sluta
deraf, att redan Vestgötalagen i förtekningen på
antalet af Vestergötlands kyrkor räknar detta härad till
Vestergötland, likasom det ännu hör till Skara stift; och
troligen har denna omständighet gifvit anledning dertill,
att Mohärad äfven i judicielt hänseende förenat sig med
Vestergötland. På norra sidan var det forna
Vestergötland i så måtto vidsträcktare än det närvarande, att det
förra äfven innefattade Dalsland, eller rättare sagdt, den
då bebyggda delen af Dalsland, hvilket landskap derför
i Christ. LL. BB. 23. kallas dal i væstergötland, och ännu
är förenadt till ett län med en del af sistnämnda
landskap. Då Erik Emundsson hade bemägtigat sig
Vermland och Viken, och Harald Hårfager sedan lade under
sig dessa landskap, bemägtigade Harald sig tillika allt
landet vester om Venern, eller Dalsland.[1] Troligen
kom dock Dalsland lika snart som Viken åter under
Svenskt välde, men det kom ej, såsom denna, tillbaka
till Norrige, ehuru, i K. Stenkils tid, Magnus Barfot,
på den grund att "Götaälf fordom hade skilt Norriges
och Svea konungars riken, och sedan Venern till
Vermland," gjorde anspråk på "all den bygd som låg vester
om Venern till Vermland, nemligen Sundal och Nordal,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
