Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kemistsamfundets medlemmar åtminstone torde det vara bekant, att
d:r Söderbaum framstält en enkel och säker metod att vid analyser
qvantitativt skilja koppar och zink med användande af acetyléngas.
För oss svenskar har denna belysning sitt särskilda stora intresse,
och det är derför, att vi kunna frambringa råmaterielet, karbiden, inom
egna landamären. Intet land torde bättre lämpa sig för
karbidtillverkning än Sverige med dess tillgångar på vattenkraft, kalk och torfmossar,
och det bör ligga hvarje fosterlandsvän om hjertat att arbeta för att vi
skola kunna framställa vårt behof af såväl ljus som kraft och värme
inom landet utan att, såsom hittills varit fallet, för dessa nödvändiga
ting, nästan uteslutande vara hänvisade till utlandet.
Om den alkoholiska jäsningens natur.
Af Peter Klason.
Helt nyligen har professor Edvard Buchner offentliggjort några
experiment, som enligt hans åsigt skulle vara egnade att visa, att
alkoholisk jäsning kan äga rum äfven utanför och oberoende af den
lefvande jästcellen samt föranledes af ett i jästen befintligt oorganiseradt
ferment, som han kallar zymas, hvilket ferment alltså skulle ha
förmågan att, äfven skildt från jästen, öfverföra socker i alkohol och
kolsyra. Äfven om dessa experiment tarfva en grundlig revision, såsom
tyckes framgå af de nyaste meddelanden i denna sak af Will, så har
dock genom Buchners[1] meddelande frågan om den alkoholiska
jäsningens rätta natur åter blifvit bragt på dagordningen. Det är af denna
grund som jag tänkt, att en öfverblick af hithörande åsigter möjligen
kunde vara på sin plats. Vi skola dervid erfara, att de hittills uttalade
åsigterna rörande den alkoholiska jäsningens orsak icke kunna sägas
vara i harmoni med de nyaste forskningarna på det kemiska området.
De sista åren ha nemligen medfört så väsentliga framsteg på detta
område, att allt hvad som uttalades i jäsningsfrågan, då denna under
1870-talet sednast var på dagordningen, är numera att anse såsom ganska
föråldradt.
Liebigs kontakt- eller sönderdelningsteori.
På tal om jäsning säger Liebig på ett ställe i sina kemiska bref:
»liksom man dagligen iakttager vid förbränningen af ett stycke träd,
att detsamma, en gång itändt af elden, så småningom helt och hållet
förtäres, så är det ock med jäsningen. Jästen är så att säga den sticka,
som antänder sockret, och som blott behöfver tillsättas i ytterst ringa
mängd, för att af allt sockret så småningom skall bildas sprit och
kolsyra.»
[1] Enligt de senaste meddelandena synes Buchners experiment ha vunnit
bekräftelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:30:49 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1897/0170.html
