- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / IV. årg. /
99

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den genom grofslamning från grus befriade leran, emedan en tillfälligt
innesluten kalksten eljes kan göra analysresultatet abnormt.

Det är en allmänt utbredd åsigt, som också flerestädes i
vetenskapliga publikationer fått sitt uttryck, att mergeln blir kalkrikare mot
djupet. Detta eger dock sin giltighet endast för de öfversta lagren, der
kalkhalten genom atmosferilierna och vegetationen kan hafva blifvit
utlöst. Sedan man kommit några få fot ned i mergeln blir skiktens
genomsnittskalkhalt temligen likartad. Vid Ekeby nära Upsala fann jag
sålunda ungefär samma kalkhalt på 2 som på 18 meters djup. För
mergelns användning som jordförbättringsmedel torde föröfrigt en
skilnad på några procent kalk, om blott mergeln icke är mycket kalkfattig,
vara af föga betydelse, då dess effekt ingalunda är proportionel mot
kalkhalten.

Om man för tekniska ändamål ofta föredrar de djupare lagren
framför dem närmare jordytan, så torde detta bero derpå att årsskiktens
tjocklek i allmänhet tilltar mot djupet, och dermed äfven kalken blir
mindre olikformigt fördelad inom släktet, såsom ofvan antydts. Vidare
torde i allmänhet inblandningen af kalkgrus vara större, gruset vara så
att säga mera koncentreradt i den tunnskiktade leran, hvilket äfven
minskar dennas tekniska användbarhet.

Tillägg. Med anledning af några yttranden efter mitt föredrag öfver
detta ämne i Kemistsamfundet, hvilka gingo ut på att visa mergelns,
serskildt vid tegelbränning framträdande, olika egenskaper vid olika
tegelbruk i Upsalatrakten, bör jag påpeka att ett eller ett par af de
nämda tegelbruken öster om staden använda en mergel af helt annat
slag, den s. k. postglaciala mergeln, som saknar hvarfvighet, och är
bildad under en vida senare tid. Denna mergel har föröfrigt två
företräden framför den hvarfviga mergeln i samma trakt; den är
jemförelsevis homogen och ej uppblandad med kalkstensfragmenter. Om dess
jemförelsevis ringa kalkhalt (6—12 proc.) eller andra omständigheter
äro orsaken, att densamma ej fått samma rykte om sig som den
hvarfviga mergeln känner jag ej. Man har uppgifvit för mig att den bättre
lämpar sig för modellering (och terracottaarbeten) än den hvarfviga.

Rösings method för framställning af bly.



Af Alf. Larson.

Framställningen af bly har icke hållit jemna steg med de
förbättringar, som under de senare decennierna gjorts i t. ex. jernets metallurgi.
Härvid har man sökt och lyckats att genom ökning af chargerna och
snabbhet i operationerna spara bränsle och sänka produktionspriset samt
så vidt möjligt är göra sig oberoende af arbetarens skicklighet och goda
vilja. I blyets metallurgi är deremot i synnerhet flamugnsarbetet och
afdrifningen, hvilka icke ske stort annorlunda nu än fordom, i hög grad
i behof af förbättringar för att kol, arbete och tid må kunna sparas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:29:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1892/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free