Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Härmed tror jag mig hafva redogjort för de vigtigaste grunddragen
af färgers fixering på spinnmaterial. De metoder, som icke omnämts
äro dels sådana, som blifvit på de flesta ställen öfvergifna, dels sådana,
som af en eller annan orsak änna ej lyckats vinna någon nämnvärd
spridning. Den olikhet i metoden, som finns för tryckning gentemot
färgning, grundar sig ej på en olikhet i de kemiska reaktionerna utan
endast i de svårigheter, som yppa sig när man vill skarpt begränsa de
ytor, hvilka skola upptaga färgämnena.
Huruvida färgningsfenomenen verkligen äro kemiska reaktioner
eller ej, har man ännu ej med visshet lyckats bevisa. Många talande
bevis finnas dock för ett sådant antagande. Ett må här anföras.
Rosanilinen och pararosanilinen äro båda färglösa, under det att alla deras
salter äro röda, de s. k. fuchsinerna. Frigör jag ur fuchsin färgbasen
medest natronhydrat, och inför ett stycke rengjordt, men i annat afseende
oberedt ylletyg så färgas detta rödt. Ullen har sjelf fungerat som en
syra, ty all den syra, som fanns i fuchsinen, kan återfinnas och bestämmas
i färgbadet. Den motsatta åsigtens, den s. k. mekaniska färgteorins
anhängare kunna icke uppvisa något så talande exempel som det
anförda, om de än kunna med skäl påstå, att många färgningsfenomen
ännu ej kunna bevisas följa de af nuvarande generation antagna
kemiska lagarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
