Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Kemisk industri - Oorganisk kemisk industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KEMISK INDUSTRI
framför allt bättre utsäde, lämpligare jordbearbetning och
tjänligare maskiner och redskap samt rikligare och rationellare
användning av konstgödselmedel. Av dessa faktorer torde
konstgödseln vara den icke minst betydelsefulla, ehuru man ännu ej på
långt när nått gränsen för konstgödselns ekonomiska användning
i vårt land. Vi ligga i själva verket betydligt under de flesta
europeiska kulturländer med avseende på konstgödselgivornas storlek.
Vid intensivt jordbruk blir näringsämnesbalansen i jorden snart
rubbad, om ej växtnäringsämnen härstammande från konstgjorda
gödselmedel tillföras. De tre växtnäringsämnen, som därvid i första
hand måste komma i fråga, äro fosforsyra, kväve och kali.
De viktigaste fosforsyrebärande gödselmedlen äro
superfosfat, thomasfosfat och benmjöl, och bland dem intager s
u-perfosfatet den absolut dominerande platsen. Uppslaget till
superfosfatindustrien gav redan år 1840 den berömde
föregångsmannen inom agrikulturkemien Justus von Liebig, då han i ett
arbete rekommenderade att göra t. ex. benmjölets fosforsyra lättare
åtkomlig för växterna genom att behandla de finfördelade benen
med utspädd svavelsyra. Ur detta vid vetenskaplig forskning
framkomna uppslag har sedan en hel världsindustri framvuxit. Redan
omkring 18 jo uppstodo de första superfosfatfabrikerna i utlandet,
men det dröjde till 1871, innan den första svenska fabriken kom
till stånd vid Gäddviken utanför Stockholm. Sedermera uppstodo
superfosfatfabriker i Hälsingborg, Göteborg, Landskrona, Malmö
samt Limhamn. År 1931 genomfördes en fusion inom industrien,
och delvis till följd av denna ha fabrikerna i Hälsingborg och
Göteborg nedlagts. De återstående fyra fabrikerna, vilka samtliga drivas
av AB. Förenade Superfosfatfabriker, täcka mer än
väl landets hela behov. Under vissa
år har mer än en tredjedel av den
inhemska tillverkningen exporterats
(se tabellen), ehuru samtidigt
import förekommit. Det totala
tillverkningsvärdet uppgick 1933 till
11,7 milj. kr., exporten hade samma
år ett värde av i,j milj. kr.
Råvarorna vid superfosfatfabrikation äro i främsta rummet
importerat mineraliskt s. k. råfosfat, innehållande mellan j8 och 86 %
Tillverkning och export av superfosfat
Årligen
Tillverkning
ton
Export
ton
1896/1900.... 57000 —
1906/1910.... 146000 21000
1911/1915 . ... 176000 43000
1920................185000 42000
1925........ 240 000 89 000
1930................258 000 28 000
193 3........ 219000 30000
193 4........ 209000 13000
449
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
