Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Träindustri - Sågverksindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRÄINDUSTRI
mycket grovt timmer, under senare år börjat vinna insteg i allt
större utsträckning jämväl för det klenare timrets försågning.
Bakar, som erhållas på sidan om den sågade varan, tillgodogöras
antingen genom klyvning till stav eller andra smådimensioner eller
genom att upphackas till kokflis för cellulosatillverkningen.
Då närmare hälften av sågstockens kubikmassa blir avfall, är
det av allra största betydelse för sågverksindustrien att finna
ekonomisk användning för sågavfallet. Under industriens barndom
fick det sågavfall, som icke åtgick till ångpannebränsle, helt enkelt
bilda fyllning vid brädgårdsanläggningen. För sågavfallets
användning spelar i våra dagar cellulosaindustrien en avgörande roll. Inom
denna industri tillgodogöres sågavfall dels som bränsle, dels som
kokflis vid sulfatmassefabrikation. Enligt
Ingenjörsvetenskapsakademiens undersökningar har konstaterats, att sågutbytet av råvaran
fördelar sig som följer: plankor, bräder m. m. 49 %, småvirke och
splittved vardera 3 %, sulfathack av ribb och bakar 18 %, sågspån
10 %, övrigt avfall 12 % och krympning 5 %.
Kombinationen av sågverksindustri och cellulosafabrikation har
varit ett naturligt led i utvecklingen av landets skogsindustrier. De
ekonomiska fördelarna av sådan driftskombination insågos tidigt
och måste anses ha i hög grad främjat uppbyggandet av landets
cellulosaindustri. Särskilt den starka tillväxten av sulfatindustrien,
som öppnat möjligheter att tillvarataga det tidigare så gott som
värdelösa sågavfallet, har bidragit att väsentligt underlätta den
svenska sågverksindustriens hårda tävlan på världsmarknaden med
exportländer, där arbetslönerna äro lägre än i Sverige. Tack vare
fördelarna av ifrågavarande driftskombination och ett rastlöst
rationaliseringsarbete har det hittills varit möjligt att i stort sett
hävda Sveriges ställning på världsmarknaden för
sågverksprodukter. Sverige bidrog år 1913 med c:a 20 % till den sammanlagda
exporten av dylika produkter, och åren 1932 och 1933 var
proportionen ungefär densamma.
Sågverksindustrien, vari jämväl inbegripes
lådämnestillverknin-gen, sysselsatte år 1933, ett jämförelsevis dåligt år i
konjunkturhänseende med begränsade avsättningsmöjligheter, c:a 30 000 arbetare
vid i 012 arbetsställen, och tillverkningens värde uppgick till 197
milj. kr. År 1928, som var ett relativt gott år, var antalet anställda
290 arbetare c:a 46 000, arbetsställenas antal 1 502 och tillverk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
