Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Träindustri - Sågverksindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRÄINDUSTRI
handelspolitik, som både hemma och i de västeuropeiska länderna
bröt sig fram vid 1800-talets mitt. 1848 års aktiebolagslag
utövade jämväl ett gynnsamt inflytande på utvecklingen av landets
trävaruindustri.
År 1895 uppnåddes för första gången en trävaruexport av 1
miljon standards, och 1897 års till 1 194700 standards uppgående
exportsiffra förblev ända till år 1929 (med 1 222 300 effektiva
standards) ett rekord. Utvecklingen inom trävaruhanteringen har
visat, att sågverksindustrien icke tenderar att ytterligare ökas utan
snarare undergår inskränkning.
På sågverksindustrien faller numera omkring 30 % av landets
totala virkesförbrukning samt omkring 40 % av
gagnvirkesför-brukningen. Åren 1929 och 1930 åtgick inom denna industri 12,3
milj. m3 per år, men 1931 hade förbrukningen sjunkit till 8,5 och
1932 till 7,5 milj. m3. Arbetskraftåtgången för avverkning, övriga
skogsarbeten samt flottning uppskattas till omkring ett
mansdagsverke per m3.
De tekniska framstegen inom sågverks- och brädgårdsrörelsen
ha under det senaste kvartseklet varit anmärkningsvärt stora,
speciellt i avseende på transportanordningarna. Framför allt ha
kriserna efter kriget och arbetskraftens fördyrande sporrat till
förbättringar. Produktionsförmågan vid sågverken har sålunda under
den allra senaste krisen uppdrivits i en grad, som gott kan kallas
revolutionerande, jämfört med förhållandena närmast före kriget.
Antalet stockar, som försågas per timme, har sedan dess vid
moderna anläggningar mer än fördubblats. Härtill ha bidragit
förbättrade konstruktioner av stockvagnar, ramar, sågblad och olika
maskiner ävensom maskinernas ändamålsenligare placering ur
transportsynpunkt. Brädgårdsanläggningarna ha oavlåtligt förbättrats
icke endast för uppnående av största arbetseffekt utan även för
torkningens genomförande på bästa sätt. Dessutom har ett stort
antal anläggningar för artificiell torkning av virket uppförts.
Elektrifiering av driften har genomförts i betydande utsträckning. Av
den vid sågverk och hyvlerier för omedelbar maskindrift använda
drivkraften uttogs genom elektriska motorer år 1914 21% , år 1923
44 % och år 1932 59 %.
Sågstockens sönderdelning sker enligt två sågningsmetoder,
an-288 tingen »genomskärning» eller »fyrskärning». Enligt den förra me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
