Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Metall- och maskinindustri - Järn- och metallmanufakturering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METALL- OCH MASKININDUSTRI
bevarar dock landets järn- och metallmanufakturering ännu i stort
sett en rangplats. Bidragande härtill torde vara, att industrigrenen
i fråga omfattar många företag med gamla anor.
Bland sådana äldre företag inom branschen som grundlagts redan
före mitten av 1800-talet kunna nämnas Skultuna (anlagt 1607),
Nävekvarn (1623), Gusum (1642), Ankarsrum (1655),
Huskvarna vapenfabrik (1689), Klavreström (1736) och AB. C. V.
Helje-strand, Eskilstuna (firman etablerad 1808).
En bild av järn- och metallmanufaktureringens utveckling under
senaste årtionden erhålles av diagrammet över arbetarantalet och
produktionen å nästa sida. Kartan därbredvid visar, hurusom denna
industri är spridd på en stor mängd olika platser i mellersta och
södra Sverige men särskilt koncentrerad till Eskilstuna.
Järn- och metallmanufaktureringen kan uppdelas i följande
huvudgrupper: 1) manufakturering av smidbart järn och stål (av
annat slag än tråd), 2) tråddragning och tillverkning av trådvaror,
3) tunnplåtsindustri, 4) gjutgodsfabrikation (handelsgjutgods)
samt 5) armatur- och metallvarufabrikation. Dessa grupper kunna
i sin tur uppdelas i underavdelningar, motsvarande olika
specialtillverkningar.
I det moderna smidet är smedens arbete i stor utsträckning ersatt
av den mekaniskt drivna hammarens. För grövre smide brukas
ång- eller lufthammare eller också hydrauliska pressar, i vilka
materialets formförändring sker genom tryck i stället för slag, för
klenare smide mera hastiggående hammare, speciellt fjäderhammare.
Det manuella arbetet har också ofta ersatts av hejarsmide i
fallhammare eller press, varvid godset bearbetas med endast ett eller några få
slag mellan ett par formar av stål (sänken), så utförda att de
hoplagda bilda en hålighet, motsvarande det avsedda föremålets form.
För övrigt begagnar man sig av en mängd hjälpmaskiner, såsom
stuk-, stans-, klipp- och bockningsmaskiner, ävensom mer eller
mindre automatiskt arbetande specialmaskiner för t. ex. spik-,
nagel-, mutter- och skruvtillverkning. Uppvärmningen av de delar,
som skola smidas, sker numera merendels i bränslebesparande ugnar
av växlande konstruktion i stället för uti den förr vanliga öppna
härden. Den inom stålmanufaktureringen så utomordentligt
betydelsefulla härdningen, som sedan gammalt grundats uteslutande på
Manufakturering
av smidbart järn
och stål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
