Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Industriens historiska förutsättningar och allmänna karaktär. Av professor Eli F. Heckscher - II. Nuvarande karaktär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIENS HISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ALLMÄNNA KARAKTÄR
tagssammanslutning, då de särskilda företagens faktiska
självständighet upphör. Båda slagen av sammanslutning kunna vara såväl
monopolistiska som icke-monopolistiska; monopolistiska
intressegemenskaper kallas vanligen karteller, monopolistiska
företagssammanslutningar kallas truster. Företeelser av alla dessa typer äro
representerade inom svensk industri, några av dem och särskilt de
monopolistiska företagssammanslutningarna också i form av
statsföretag. Orsaker av samma slag som givit upphov till stora
anläggningar ha också gjort olika anläggningars sammanförande under
gemensam ledning fördelaktig, blott att stordriftens fördelar i det
förra fallet varit tekniska och i det senare fallet kommersiella.
Medan detta i första hand har gällt om
företagssammanslutningarna, ha också intressegemenskaperna ibland haft motsvarande
orsaker, genom den besparing i försäljningskostnader som de medfört.
De monopolistiska bland dessa två slag av sammanslutningar ha
också inbesparat konkurrenskostnader. Samtidigt ha
monopolbildningarna möjliggjort den produktionsbegränsning som nästan alltid
utgör förutsättning för höjda priser men som också oavsett detta
har ansetts fylla stora uppgifter i synnerhet under den senaste svåra
depressionen. Svårigheten att ta fabriksanläggningarnas hela
kapacitet i anspråk har genomgående varit en huvudanledning till den
senare tidens sammanslutningar. Statens olika åtgärder ha emellertid
dessutom särskilt under depressionen i åtskilliga fall framdrivit eller
befordrat de privata sammanslutningarnas uppkomst. I svensk
exportproduktion ha sammanslutningar emellertid varit fåtaliga. De
viktigaste av dem under sista tiden torde ha varit de som
förekommit inom pappersmasseindustrien. Där har en nordisk kartell för
mekanisk massa tidigare funnits men nu upplösts, och en stor
organisation för sulfitcellulosa existerar för nästan alla de europeiska
producenterna, i intim förbindelse med de amerikanska; för
sulfatmassa samarbeta producenterna i de enda två viktiga
exportländerna Sverige och Finland. Också för sulfatpapper förekommer en
internationell sammanslutning.
I fråga om den svenska industriens kapitalresurser har
förut (sid. 6o f.) talats om förbindelserna med bankerna. Vid sidan
av bankkrediten har anskaffningen som vanligt huvudsakligen tagit
formen av dels egna kapital (aktiekapital och fonder), dels
obligationskapital. Det totala obligationskapital som är nedlagt i svenska 83
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
