- Project Runeberg -  Sveriges industri /
76

(1936) [MARC] - Tema: Statistics, Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Industriens historiska förutsättningar och allmänna karaktär. Av professor Eli F. Heckscher - II. Nuvarande karaktär

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDUSTRIENS HISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ALLMÄNNA KARAKTÄR

Allmänt kan man emellertid kanske våga den slutsatsen att
industribefolkningen i vidsträckt mening representerade två
femtedelar och i inskränkt mening en tredjedel av landets taxerade
inkomst.

Det har också något intresse att jämföra å ena sidan
industribefolkningens egen och å andra sidan den på industribefolkningen
fallande taxerade inkomstens andel i rikssiffrorna. På grund av
osäkerheten i de ofta här omtalade utproportioneringarna bör denna
jämförelse dock lämpligast göras på grundval av yrkesgrupperna
utan de ifrågavarande tilläggen. Industribefolkningen i v i
d-sträckt mening uppgick år 1920 med tillägg för skogsbrukets
befolkning till 34,5 % av det hela, och däremot svarade enligt de
nyss meddelade siffrorna 38 % av inkomsten. För
industribefolkningen i inskränkt mening voro motsvarande siffror resp. 29
och 32,5 %. För de sluträknade delarna av Sverige 1930 voro
motsvarande siffror för industrien i vidsträckt mening resp.
35,4 % och 38,1 %, medan samma områden år 1920 hade resp.
33,3 % och 36,6 % för industribefolkning och
industribefolkningens inkomst. För industrien iinskränkt mening voro
siffrorna för det mindre området: 1930 resp. 26,8 % och 29,8 %, för
1920 resp. 27,9 % och 33,1 %. Enligt alla beräkningarna var
följaktligen industribefolkningens andel större efter inkomst än efter
antal.

Bestämmande drag

Övergår man sedan till att studera industriens egen karaktär
och sammansättning, utan hänsyn till dess plats i folkhushållningen
som helhet, blir det närmast den i industristatistiken redovisade
industrien i trängre mening frågorna komma att gälla. Det
följande är industristatistikens siffror (i avrundade tal) för
arbetsställen, förvaltnings- och arbetarpersonal, drivkraft och
produktionsvolym för ett antal år 1913—1933:

Å r Antal
arbetsställen Förvaltningspersonal Arbetarpersonal Drivkraft, anv. för omedelbar maskindrift1 eff. hk [-Produktionsvolym (indextal-] {+Produktions- volym (index- tal+} i 1913 års priser)2

I9I3...... 9 3°° 30 900 360 700 895 000 100
1920...... 12 000 43 9°° 417 400 i 359 000 95
!925...... 11 500 40 100 391 700 i 533 000 112
193°...... 14 600 51 500 454 7°° i 956 000 150
*933...... 14 200 53 400 393 2°° 2 120 000 145

76

Not i och 2 se nästa sida.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:26:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svind36/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free